Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ »Swensche Plante-Booken» i Krigsarkivet finnes bland andra bilder av slotts- och
stads-befästningar även denna perspektivteckning över Vadstena slott, sannolikt utförd vid
1500-talets slut för någon då planerad förstärkning av befästningen. Omgiven av vattengravar
utbreder sig en regelbunden anläggning med rymden över Vätterns vattenyta som fond i
bilden. Här kunna vissa nu försvunna detaljer studeras, bl. a. den ståtliga, av Johan III
anlagda fritrappan, som från borggården ledde upp till östra trapptornets första våning.
Genom denna kom man till konungsgemaken i slottets östra del. Västra trapplornet
rymmer en kuriös anordning — en renässanstelefon, ett talrör, som leder från övre till
bottenvåningen. — De undre regionerna i anläggningen med sina kanonvalv och »fangehus», sina
väldiga vallar och rundlar, mellan vilka förbindelsegångar sträckte sig, utgjorde en bister
kontrast till renässansstäten i de övre partierna.
Ingenting blev snabbare omodernt under Vasatiden än en befästning —
precis som nu, då världen tid efter annan får veta, att tyskarna kunna ordna
fastare värn, på sin sida, än vad fransmännen mäktat med sin Maginotlinje.
Många gånger lät kung Gösta framföra till »then Henrik», att han var en
fuskare, som slätt intet förstånd bade på befästningar. Så få de avlösa
varandra i rask följd, dessa tyskar, italienare och nederländare, som hade
den otacksamma uppgiften att stå furstar med okuvlig framåtanda i
Vinterlandet till tjänst med sina insikter i den nya tidens sjudande krigsvetenskap.
Utvecklingen i Norden tog ett jättesteg framåt med befästningen vid
Malmöhus slott i Skåne. Den tillkom på 1530-talet samtidigt med att
Grips-holm planerades, men den blev långt modernare än detta slott genom sina
yttre, låga kanonrundlar infogade i ett system av vall och grav. Man kan
vara rätt viss om, att Vadsfenaanläggningen (se bild ovan och å sid. 31)
tillkom som direkt motprestation på svensk sida. Gustav Vasa ville icke bli
efter i kapprustningen. Liknande system —- men av italiensk karaktär —
kom till ståtlig användning i Kalmar slotts befästningsgördel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
