Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gång på gång kunna vi konstatera, att gamla medeltidsdrag förmälas
med de nya formerna i säregna kombinationer. Ur de utländska
mönsterböckerna väljer man med urskiljning det som passar nordiskt kynne.
Såväl de imponerande dansk-skånska renässansborgarna som de svenska
Vasaslotten äga interiörer, där renässansen framstår endast som
böljeslag på ytan. Om Gripsholm har Ragnar Östberg yttrat: »Gustav Vasas
fasta medeltida byggnadstag skönjas långt in renässansen som en
bärande grundton».
KUNGLIGA GEMAK.
Betrakta t. ex. ett sådant rum som Hertig Karls kammare på
Gripsholm eller låt en snickare med en av renässansens mönsterböcker i
handen göra förslag till panel i exempelvis borgherrens gemak i Glimmingehus
(bild å sid. 365 i bd 2), låt honom göra väggfasta bänkar, kläda in de
djupa fönstersmygarna med fyllningar och inreda en sovalkov med
inbyggd säng! Det skulle ändå bara bliva ett tunt skal över de mäktiga
arkitektoniska grundformerna. Ett sådant intryck skänker kammaren
på Gripsholm med sina blomsterprydda valv upptill och sin till
strukturen torra men i färgen saftiga träbeklädnad nertill. Robusta amoriner
— renässansens nakna barnagestalter — musikanter, fabeldjur och
blommor översålla detta rum med sin färgprakt. Någon »Hans målare» från
Strängnäs eller annan provinsdekoratör har dragit över de italienska
formerna en nästan allmogeaktigt färglysande dräkt. Hertig Karls vapen och
valspråk ingå i denna dekorering från 1500-talets senare hälft.
Kammaren utgör vårt lands bäst bevarade rumsinredning från Vasatiden. Heiden-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Den nästan urskogsaktigt rika dekoren i »Kung Eriks
gemak» är kanske allra vildast i fönstervalvens målade stuckornamentik. Beslagsornament,
masker, »hermer», växt- och djurliv, allt bindes samman till en färggnistrande men likväl
överskådlig bildeffekt; en viss grällhet i koloriten är restaureringens fel. Dessa
fönster-valvsstuckaturer utgöra ett mycket karakteristiskt prov på den rent groteska nederländska
dekorationsstilen; deras upphovsman (enligt Hahr antagligen gipssnidaren Antonius Watz
1572—74) har uppenbarligen arbetat med holländska »efterliknelser» (ritningar,
mönsterstick) i handen. »/ synnerhet en av dessa dekorationer ger oss ett högst illustrativt
exempel på tillämpningen av en Cornelis Floris’ eller en Hans Vredeman de Vries’ fantasirika
grotteska kompositioner» (Hahr). ■— Akvarell (omkring 1850) av arkitekten F. W.
Scho-lander, som ledde gemakets restaurering (jfr planscherna vid sid. 230). Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
