Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden / 12 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustav Adolfs lärare, skräddarsonen från Nyköping Johan Schroderus (efter adlandet Skytte), var ett lysande exempel på Vasatidens framåtanda. Den sällsynt begåvade ynglingen studerade först i sin hemstad och Stockholm, sedan vid Europas ryktbaraste lärdomssäten och var, när han 1603 adlades, den svenska samtidens kanske lärdaste man — en av dem »som kunde allt». Som diplomat firade han triumfer — att han 1615 misslyckades i sin expedition till danska hovet för att utverka nedsättning i den tunga Älvsborgs lösen, berodde inte på bristande vältalighet: hans oratoriska skicklighet var utan motstycke i vårt land. Hans utnämning till kansler för Uppsala universitet betecknar början på ett nytt tidevarv för akademien. Oljemålning (kopia). Gripsholm.

sammanträden satt sig in i
statsangelägenheterna; som hertig innehade
han större delen av Västmanland
och fick tidigt praktisk erfarenhet
av förvaltningsärenden. Dessutom
började han redan som helt ung
följa förhandlingarna med
främmande makter. Sedan fadern
drabbats av slaganfall, fick Gustav Adolf
vid riksdagarna 1609—10 tala till
ständerna. Sina tidigaste
praktiskt-militära erfarenheter fick han
under Kalmarkrigets första fälttåg.

DE FÖRSTA REGERINGSÅREN.

Omedelbart efter faderns död
möttes den unge Gustav Adolf av
ett svårt politiskt avgörande.
Enligt gällande stadganden skulle han
vid 18 års ålder tillträda halva
regeringsmakten, vid 24 år hela, för
övrigt skulle en förmyndarstyrelse
handha rikets ledning. Hur skulle
nu styrelsen ordnas? Skulle
dessa stadganden bokstavligen följas?
Frågan avgjordes vid den riksdag,
som omedelbart sammanträdde.
Gustav Adolf ställdes inför två
möjligheter: antingen skulle
bestämmelserna om hans myndighet
följas, eller också skulle han omedelbart inträda som regent, men endast mot
villkor att avlägga en »konungaförsäkran», vilken gav högadeln,
rådsaristokratien, ett betydande inflytande på rikets styrelse. Han gick med på denna
konungaförsäkran, tydligen i den känslan, att rikets ytterst riskfyllda
utrikespolitiska och militära läge — med krig mot Danmark och Polen samt
i Ryssland — krävde hans omedelbara övertagande av ledningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>