Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vele något mer utur skarnet än en part andre», vilka hellre »vela att alle
skole ligga och söla sig i en hop svinkåtor, som en stor del själve göra».
Om andra komme sig upp, hade borgarna sig själva att skylla, då »gemene
hopen» icke låter barnen lära hantverk, handel eller studier »utan låta dem
tillväxa bakpå ugnen och i askegraven och uppfödas i kättja och lättja».
Då borgaren skall ut med bara en daler eller två till fäderneslandets försvar,
»så åmar han sig, så klår han sig i huvudet, så knorrar han, så morrar
han», men då det gäller att spendera till sin egen lyx, då klagar han
minsann inte.
Konungen själv hade tidigare vid flera riksdagar med skarpa
förebråelser uttryckt sitt missnöje med borgarståndet. Då dess klagomål över 1614
års handelsordinantia aldrig tycktes få en ände, förlorade konungen
tålamodet och bad ståndet komma med sakskäl och inte med klagan, då det
annars vore lika så gott att avskaffa allt vad städer hette.
Trots allt bibehöll man dock sin optimism beträffande det svenska
stadsväsendets utveckling, och i sitt avskedstal till ständerna 1630 tillönskade
Gustav Adolf borgarna, »att edra små kåtor måge bliva stora stenhus, edra
små båtar stora skepp och farkoster, och att oljan i edra krukor aldrig må
tryta och felas». Åtminstone beträffande staden Stockholm skulle denna
önskan också rätt snart gå i uppfyllelse. Därigenom kom Stockholm också
att bli av den största betydelse för hela det svenska stadsväsendets
utveckling, då staden i själva verket växte fram till det enda av Sveriges
stadssamhällen, som tålde någon jämförelse med kontinentens mera utvecklade
och framåtgående städer. Stockholm blev i mycket inkörsporten för ut-
FOLDER VID DENNA SIDA. Detta är vårt stormaktsväldes huvudstad — t hen
konungz-lige residens och hufwud staden Stockholm» sådan den återgavs av kopparstickaren
Wolffgang Hartmann samma dr drottning Kristina kröntes; hennes porträtt pryder det
ena av de bägge blad, varav bilden är sammansatt. Mälardrottningen återges här sedd
från Kastellholmen. Å Strömmen ligger en del av flottan, medan svenska och utländska
handelsfartyg trängas om kajutrymmet vid Skeppsbron. Tre kronor och kyrktornen
dominera även här stadsbilden; för första gången (jfr bilden å sid. 145) på en bevarad bild
är här Slussen (färdigbyggd 1642) med sin vindbrygga återgiven. »Rusche Bodar» på
nedre delen av Södermalm äro de ryska köpmännens privilegierade handelsplats.
Skeppsbron kantas av köpmanshusens trappgavlar. Söder om »thet konungzlige slottett (rakt
under S:ta Klaras spira) reser sig Bollhuset över de omgivande husens trappgavlar, och
till höger därom skymtas ett stycke av slottsträdgården. Längs stranden av (den på bilden
orimligt smala) Norrström ligga en mängd salubodar och det De la Gardieska palatset
»Makalös», vid denna tidpunkt änkesäte för Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora; strax
t. h. därom reser sig Jakobs kyrktorn. På Brunkebergsåsen ses Vårdtornet, omgivet av
salutbatterier, höja sig över horisonten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
