Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämma allt noga och ordentligt, ty gräl, klagomål och besvär hörde till
ordningen för dagen inom det ofta rätt så oroliga stenhuggarämbetet och
dess för sin häftighet ökända unga mästare.
Som vi sett voro uppgifterna oftast rent hantverksmässiga. Då och då
fingo visserligen mästarna själva ta itu med att göra utkast till och även
utföra ett större arbete, där man skulle kunna tala om verkligt konstnärlig
halt, t. ex. en praktportal, ett epitafium för en hedervärd borgare el. dyl.
Någon gång samlade man sig kring ett större gemensamt uppdrag, såsom
t. ex. år 1640, då ämbetet skänkte Stockholms stad en vacker
förlagsrit-ning till en ny rådhusportal, som emellertid aldrig blev färdighuggen.
Sitt största kunnande fingo emellertid de enklare mästarna nedlägga i
utformandet av borgarhusens gavlar och portaler. Särskilt de senare blevo
föremål för rik variation. Ibland förälskade sig en mästare i en viss
portaltyp, och då kan man följa hans verksamhet från hus till hus. Portalerna
försågos i regel med ägarens namn eller bomärke — för adelsmannen hans
vapensköld ■— och buro ofta på ett fromt bibelspråk eller någon lämplig
sentens för den förbigående att beakta, såsom t. ex. »Then Gudh vil hielpa
kan ingen stielpa», »An Gottes segen ist alles gelegen» eller en längre vers
som denna:
»Synda icke; Gud thet seer: Änglarna sörja och Saatan ler:
Hehvitet braskar: Ty wackta Thig wäl til lijf och själ:
Lefwer Tu Christeligh: Så döör Tu wääl.»
De många inskrifterna på tyska och även på holländska skvallra om det
starka främmande inslaget bland städernas inbyggare.
De mera påkostade portarna försågos med dekorativa skulpturer i form
av allehanda fantastiska masker, änglahuvuden, mytologiska och
allegoriska gestalter. Ämnesvalet synes följa ett givet program; man kunde t. ex.
välja mellan antika hjältefigurer som Alexander och Julius Cæsar eller
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Med stolthet kunde Stockholms underståthållare
Regner Leuhusen betrakta sitt 1645—49 nyuppförda hus vid Munkbron, än i dag ett av
huvudstadens märkligaste byggnadsminnen från vår storhetstid. Bildhuggaren Christian Julius
Döteber från Leipzig stod för både bygget och den yttre utsmyckningen, som kulminerade
i de tvenne här avbildade praktportalerna på norra fasaden. 1 nischen överst under det
Leuhusenska vapnet står gudinnan Minerva med lans och sköld. Portalernas figurer
utgöra f. ö. symboler för de fyra elementen: Elden, Vattnet, Jorden och Luften. De två
inskriptionstavlorna över portalerna bära följande av bitter levnadsvisdom präglade
sentenser: »Hdlt tigh vänliga medh hwar man, men betro nepliga enom ibland tusende —
Skil ifrån tigh tina owänner och tagh tigh likutäl tilwara för tina uränner».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
