Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förf. ej velat tynga sin framställning med citerande av och hänvisning i varje punkt
till Heckschers stora arbete. — Viktiga arbeten av Eli F. Heckscher äro också »Den
ekonomiska innebörden av 1500- och 1600-talens svenska stadsgrundningar» (i
»Historisk tidskrift», 1923) och »Våra stadsgrundningars betydelse» (i »Svenska
stadsförbundets tidskrift», 1925). — För en del av här avhandlade tidsperiod, nämligen tiden
för drottning Kristinas förmyndareregering, ges mera kortfattade bidrag till
föreliggande ämne av C. T. Odhner i hans arbete »Sveriges inre historia under drottning
Christinas förmyndare» (1865). -— Beträffande särskilt det svenska stadsväsendets
utveckling under denna tid, där en samlad framställning ännu saknas, äro alltjämt
användbara trenne studier av C. T. Odhner, nämligen »Bidrag till svenska städernas och
borgareståndets historia före 1633» (1860), »Bidrag till svenska stadsförfattningens
historia» (1861; avser dock mest äldre tid) och »Om de svenska städernas kommunala
utveckling under sjuttonde århundradet» (i »Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och
litteratur», 1867). — En modern, mycket kortfattad översikt föreligger av Nils Herlitz
i »De svenska städernas uppkomst och utveckling. Allmän översikt» (särtryck ur
»Internationella stadsbyggnadsutställningens katalog 1923», 1924). — En utförligare
översikt av samme förf. behandlar »Städer och stadsbefolkning i Sveriges historia» (i
»Svenska stadsförbundets tidskrift», 1921). — Viktiga specialundersökningar på detta
område äro N. Herlitz, »De svenska städernas privilegier» (i »Svenska
stadsförbundets tidskrift», 1920) och F. Lindberg, »1619 års stadga om städernas administration»
(i »Svenska stadsförbundets tidskrift», 1937). — En viktig stadshistorisk monografi
genom den skildrade stadens betydelse och därför av allmänt svenskt stadshistoriskt
intresse är H. Almquist, »Göteborgs historia. Grundläggningen och de första hundra
åren» (1—2, i »Skrifter utg. till Göteborgs 300-årsjubileum», 1: 1—2, 1929—35). -— Vad
beträffar den svenska handelns historia förefinnes här icke något sammanfattande
verk. Ett av A. W. af Sillén författat arbete, »Svenska handelns och näringarnas
historia» (1—5, 1851—71), är både föråldrat och otillförlitligt samt saknar all
dokumentering. -— En viktig källpublikation är »Svensk handelsstatistik 1637—1737», utg. av
B. Boéthius och Eli F. Heckscher (1938). — Även i fråga om viktiga partier av Sveriges
handelshistoria saknas sammanfattande framställningar, så i fråga om
handelskompanierna. Av specialundersökningar rörande de sistnämnda kan beträffande Nya
Sverige-kompaniet hänvisas till A. Johnson, »The Swedish Settlements on the Delaware» (1—2,
1911), vilket arbete även föreligger på svenska i det populära sammandraget »Den
första svenska kolonien i Amerika» (1923); för den till Delawarejubileet utkomna
litteraturen se bibliografien till första artikeln i detta band. — Även beträffande
hantverket saknas alla sammanfattande framställningar både för denna och andra
tidsperioder. Ett äldre arbete är det av J. Lundell författade »Om hantverksskrån,
näringsfrihet och arbetets organisation» (1844), vilket dock är av mindre omfattning
och såsom av titeln framgår huvudsakligen tager fasta på själva hantverkets
organisation. — För den snabbt växande stadshistoriska litteraturen redogöra sedan 1920
en rad goda stadshistoriska revyer i »Svenska stadsförbundets tidskrift» (årg. 1922 ff.).
SKRÅVÄSENDET.
Litteraturen om skråväsendet är synnerligen rik; bland översiktliga arbeten må här
nämnas: S. Ambrosiani, »Från de svenska skråämbetenas dagar» (1920). — G.
Haze-lius, »Om hantverksämbetena under medeltiden» (1906). — Betydelsefull för
kännedomen om ämbetenas äldsta organisation är »Skrå-ordningar», samlade av G. E.
Flemming (1856), omfattande 1400-talet och 1500-talets början. Ett flertal monografier över
olika yrken ha även behandlat skråtiden. Bland dessa må nämnas: H. Alm,
»Murmästare-ämbetet i Stockholm» (1935). — A. Löfgren, »Det svenska tenngjutarehantverkets
historia» (I: 1, 1925), en detaljrik redogörelse med jämförelser med förhållandena inom
andra yrken och länder samt en utförlig litteraturförteckning. — G. M. Silfverstolpe,
»Bokbindare i Stockholm 1630—1930» (1930). -— C. Nyrop har utgivit ett flertal arbeten
rörande danska förhållanden, varibland särskilt: »Haandværksskik i Danmark» (1903).
FOLKET UNDER FANORNA.
För den krigsorganisatoriska utvecklingen fram till 1679 redogör, med särskilt
avseende på Östgöta regemente till fot, G. Petri, »Kungliga första livgrenadjärregementets
historia» (2, 1928). -— En översiktlig framställning av de olika truppförbandens
historia och försvarsväsendets utveckling föreligger i »Sveriges försvar. Historisk över- ,
sikt... under red. av C. W. Kleen och E. H. K:son Björn» (1—3, 1927—28). — För
beväpning m. m. finns nu en omfattande och rikt illustrerad redogörelse i Th.
Jacobsson, »Lantmilitär beväpning och beklädnad under äldre Vasatiden och Gustav II Adolfs
tid» (1939).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
