Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fantasifullt och utfyllde luckorna
med sin flödande
fabuleringsför-måga. Med sitt arbete, det lärdaste
och formellt mest fulländade, som
någon svensk man under 1500-talet
åstadkom, skapade han så en
sammanhängande svensk historia
alltifrån syndafloden till hans egen tid.
Noaks sonson Magog gjordes till
göternas förste konung ■—- den
föreställningen fanns utbildad redan
under medeltiden -—- och sedan hade
143 »inrikes götakonungar», vilka
alla namnges och i allmänhet
biograferas, styrt landet, under det att
de utvandrande stammarna under
87 »utrikes götakonungar» alltifrån
den förste Berik fyllt världen med
häpnad genom sin tapperhet och
sina dygder. »Meer än trettijo
nationer och folck äre fordom på
åtskillige tidher väldelighen
uth-gångne ifrån then norländske öön
Scandia ulöfver jordenne och medh
krafft och härskiöld sökt sigh säten
uthi Asia, Africa och Europa».
Den första upplagan av
Johannes Magnus’ historia var tillägnad
Gustav Vasas söner. Dessa
försummade ej heller att utnyttja den
tillgång för det nationella
självmedvetandet, som den innebar. Sålunda
1 vår lärdomshistoria intager Johannes
Bu-reus ett framstående rum. Framför allt blev
hans verksamhet som riksantikvarie
banbrytande, och han förenade med denna post
riksarkivarieämbetet och chefskapet för
kungliga biblioteket. Pä senare år hängav han sig
liksom många av sin samtid dt allehanda
kabbalistiska och apokalyptiska grubblerier.
När han förutsagt världens undergång till en
viss dag på hösten ett år, framlade
apotekaren i Uppsala Simon Wolimhaus sina
beräkningar, enligt vilka händelsen skulle inträffa
först följande vår. De båda herrarna kommo
i tvist härom, förivrade sig i stridens hetta
och ingingo ett vad, att den som fick orätt
skulle till den andre avstå sin gård. När den
av Bureus förutsagda höstdagen gått förbi
och världen fortfarande stod kvar, fordrade
Wolimhaus att få Bureus’ gård, varvid denne
invände, att man borde invänta den av
Wolimhaus bestämda vårdagen. Bureus behöll
sin gård, och allmänheten fick sig ett gott
skratt. — Oljemålning 1627, signerad »J. L.».
Gripsholm.
sökte Erik XIV, som från dess kungalängd upptagit sitt höga ordningstal,
att vid sitt frieri till drottning Elisabet imponera på engelsmännen genom
att utdela exemplar av boken. Likaså visste Johan III att åberopa den
götiska fornhistorien, när han bland polackerna verkade för sin sons val till
Polens konung. Både Erik, Johan och Karl togo initiativ till en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
