Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svedjemark. Nästan all vegetation har bortbränts, stenarna ha samlats till »rösen» och
askan, som är ett gott gödselmedel, har spridits ut mellan dessa. Dylika smd rosen i
skogarna kunna ännu i dag jämte namn på -fälla giva antydning om var svedjemarker
legat. ■— Foto från Södra Hörums socken i Skåne. Lunds universitets folkminnesarkiv.
ett annat regelbundet men mera invecklat tegskifte, det s. k. bolskiftet, och
för övrigt funnos såväl i Skåne som i många andra landskap oregelbundna
tegskiften av olika slag. — Dessa frågor äro ännu ej på långt när
genomforskade.
För att få en föreställning om jordbrukets tillstånd i vårt lands sydligare
skogsområde fortsätta vi vår färd till Småland. Här var bygden gles, och
trots skogsskövlingen vid denna tid lågo de enstaka gårdarna eller de små
byarna inbäddade i vida skogar. Här och där öppnade sig emellertid en
glänta, och på marken vittnade aska och förkolnade trädstammar om att
denna uppkommit genom avbränning av marken. Det var i första hand
svedjebruket, som här gav lantmannen ny jord. Genom svedjningen
brändes skogen ned, och på de så uppkomna »fällorna» drevs ett primitivt
jordbruk. »Fällan» omgärdades sedan med de stockar, som ej uppbränts (s. k.
smetved).
På den röjda marken »sprutade» bonden med munnen ut rovfrön.
Rovor såddes nämligen i Småland endast på svedjelandet. Sedan
ro-vorna skördats på hösten, såddes vinterråg, som på grund av sin sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
