Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolonien över i danska händer, vilket blev en av orsakerna till Karl X
Gustavs andra krig med Danmark. Våra koloniförsök misslyckades över
hela linjen närmast av den anledningen, att sedan kolonierna väl hade
kommit i gång, de förvånansvärt lamt eller icke alls understöddes hemifrån,
när så bäst hade behövts.
Vad som dess bättre understöddes med både förstånd och eftertryck,
var själva sjöfarten. Våra kofferdiskepp tilltogo sålunda i storlek och
be-styckning, så att vid sekelslutet funnos sådana, som förde ända till femtio
kanoner, och allt längre bort utsträcktes resorna. På 1650-talet finna vi
sålunda skepp befraktade på Brasilien om än för utländsk räkning, men
egendomligt är det, att såvitt nu är bekant intet svenskt skepp alltsedan
1630, då ett av Förenade Södersjö- och Skeppskompaniets skepp besökte
Malaga, gått innanför Gibraltar sund förrän Jakob Momma-Reenstiernas
skepp Finlands Vapen 1672 angjorde Marseille. Det första svenska skepp,
som veterligen destinerats till Italien, var skeppet Asia, ägt av
Stockholms-köpmannen Johan Claesson, vilket 1691 anlände till Livorno. Till längre
bort vid Medelhavet belägna länder torde intet svenskt skepp hava
dirigerats förrän långt in på nästa sekel.
De engelsk-holländska sjökrigen på 1660- och 1670-talen inverkade
naturligen betydligt på vår egen sjöfart, och ej minst under det senare kriget
(1672—74), då holländska handelsskepp så gott som fullständigt lyste med
sin frånvaro i Östersjön, hade den svenska handelsflottan en period av
starkt uppsving — även om den också led åtskilligt av de krigförandes,
särskilt engelsmännens, kaperier.
Bildandet av skeppskompanier, som var så livligt särskilt under
drottning Kristinas regering, avstannade så gott som alldeles med det karolinska
tidevarvets inträde. Bland de få, som därunder tillkommo, må General
Factorie Contoiret (1662) med några ord beröras. Det var nämligen så
till vida märkligt, som dess stadgar föreskrevo, att kompaniet skulle inrätta
navigationsskolor för att »ungdomen uti seglation och hantverket
informera, så att sådana konster och vetenskaper över hela riket till det gemena
bästa utbredas må». Men det skulle också ordna en »bureau d’adresse»,
varest upplysningar mot en billig avgift skulle kunna erhållas om lediga
platser, om arbetssökande och vidare om hus, tomter, båtar, hästar o. d..
som voro till salu. I utlandet skulle upprättas handelskontor »till
conimer-ciernas uppkomst i Wårt rike». Som man ser, ett för tidevarvet ovanligt
framsynt företag. Dess verksamhet är emellertid (ännu) föga känd, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
