Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det har visat sig i högsta
grad praktiskt
användbart, och Linné framstår
därför som den geniale
ordnaren av den oerhört
rika och växlande
naturen: Deus creavit,
Lin-næus disposuit (Gud
skapade, Linné ordnade),
sade med tanke härpå
redan den beundrande
samtiden.
Linné uppfann för
det andra ett genialt och
lättlärt sätt att benämna
växter och djur. Med
det borgerliga
namnskicket (t. ex. Carolus Lin-
Linné förenade den exakte vetenskapsmannens skarpa
iakttagelse med en diktares spelande fantasi. Hans
Lappländska resa, »Iter lapponicum», är, som Levertin säger, »ett
mästerverk av friskhet och genialitet». Åsynen av en Erica
palustris, »omgiven med förgiftade drakar och djur, i. e.
stygga paddor och grodor, vilka om våren hår blåsa då de
paras, vattnet på henne», kommer honom att tänka på den
antika sagans Andromeda (tecknad till vänster), som,
fjättrad vid en klippa av sin fader Kefeus till offer dt ett
havs-vidunder, befriades av Perseus och blev dennes maka. —
Teckning av Linné i »lter lapponicum».
næus) som förebild benämnde Linné växterna och djuren på så sätt, att det
första namnet betecknade släktet, det andra arten, varvid detta senare sam-
tidigt angav en konstitutiv egenskap hos växten eller djuret eller en uppgift
om dess vanlighet o. dyl. Linnea borealis anger sålunda, att denna blomma,
som tillhör släktet Linnea, växer i nordliga trakter, och Musca domestica,
den vanliga husflugan, att denna hör till flugorna och lever i hus. Det var
i sitt arbete »Species plantarum» — det ai’bete Linné själv satte främst —
detta namnskick först framställdes. »Så enkelt detta än förefaller», säger
Linnés biograf Fries, »var det för att begagna Linnés egna ord, ’som att
sätta kläpp i en klocka’. Två namn kunde lätt minnas, lätt nämnas och
skrivas, långt bättre än förut skedde genom långa definitioner.»
Men Linnés banbrytande insatser inom botaniken inskränkte sig
ingalunda till systematiken, ehuru dessa kommit att undanskymma de övriga.
Han gjorde en stor mängd biologiska och fysiologiska rön, hl. a. om
växternas »sömn» och deras förmåga att skydda sig mot klimatet och mot
djur. Självfallet intresserade honom mest växternas fortplantning, och han
var den förste, som upptäckte, att blomman är sätet för denna. Ännu en
Tournefort betraktade blomman som en särskild inrättning för fruktens
utbildning och näring och ståndarna såsom exkretionsorgan till uppsamlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
