- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
208

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

procedur var förenad med betydande svårigheter, och en stor procent av
de tillverkade kanonerna måste kasseras. Rinman konstruerade nu en
borrmaskin, med vilken kulloppen i helgjutna, d. v. s. massiva kanonämnen
uppborrades, en tillverkningsprincip, som ännu användes. Vad beträffar
valsverken, anlades nya sådana vid ett stort antal bruk alltifrån 1730-talet,
och under tiden sedan dess intill århundradets slut var det Rinmans
anläggningar, som voro förebilder, om han icke själv var anmodad att
verkställa konstruktionen. Hans tid var fylld av uttänkandet av nya
uppfinningar och byggandet av nya verk. Ett nytt valsverk för kopparplåt vid
Avesta, tråddrageri vid Skultuna mässingsbruk, nya knipphamrar och
spik-hamrar äro exempel på hans mångskiftande verksamhet.

FRÅN ÅNGMASKIN TILL FLYGMASKIN.

Det är givet, att i denna tid som var så levande intresserad av mekaniska
uppfinningar, gjordes en mängd dylika av mycket växlande användbarhet.
Åtskilliga av dessa »påfund» får man betrakta mera som tekniska övningar
än som praktiska försök. Polhem gjorde t. ex. en mängd uppfinningar,
som aldrig torde ha kommit över experimentstadiet eller som i varje fall
aldrig kommo till användning. En »controll at bruka wid slussar, at
där-medelst få weta huru många fartyg passerat» hade knappast framtiden för
sig. Andra uppfinningar kommo att, om icke i sin ursprungliga form, så
dock i sin idé, att få betydelse. Det är först i vår tid, som man allmänt
begagnar »en machin att plantera säden på åkern», nämligen en
radsånings-maskin. Det är över huvud påfallande, huru ivrigt man vid denna tid
bedrev försök att införa nya arbetsbesparande maskiner vid jordbruket, vilka
samtidigt skulle innebära förbättrade metoder. År 1741 publicerade
kyrkoherden Zacharias Westbeck i Österlövsta i Uppland beskrivningen av sin
såningsmaskin, till en början mycket enkel. På ett underrede, »som är
mycket lik en wedkiärra», stod en tratt, i vilken utsädet låg; dess tömning
genom den smala undre änden reglerades medelst en kort stång, som
påverkades av ett tandhjul, fästat i hjulet på kärran. Denna fördes fram som
en skottkärra. I förbättrade former finnas denna och liknande maskiner
sedermera beskrivna i tidens vetenskapliga skrifter. En
sädesrensnings-maskin, konstruerad av greve Carl Johan Cronstedt, Polhems lärjunge och
sedermera mera känd som arkitekt, finnes omtalad från 1756. I princip
bestod den av en sållningsanordning, där säden skildes från ogräsfrön, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free