Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i cylinderns undre del, ångan kondenserades, vacuum uppstod i cylindern,
och det yttre lufttrycket pressade ned kolven, som då medelst järnkedjan
drog bommen med sig och denna i sin tur drog upp pumpstängerna.
Triewald beräknade, att med denna maskin hämtades vattnet upp ur
gruvan ur ett djup av 186 fot, alltså ungefär 60 meter, och att den kunde
leverera 15,120 tunnor vatten om dygnet, alltså ungefär 78,000 liter vatten
i timmen.
Triewald uppgjorde också förslag om sådana med ångmaskiner drivna
pumpverk och deras användande för andra ändamål, som t. ex. att pumpa
vatten ur dockor eller att hålla reservoirer till vattenledningsverk fyllda.
Ett sådant vattenledningsverk tänkte han sig i Stockholm förlagt till
Brunkebergsåsen. Han påpekade också med rätta, vilka möjligheter som
lågo i användandet av ångmaskinerna, framför allt däri, att man med dem
hade fått en kraftkälla, som icke var bunden till vissa enstaka platser eller
till bestämda tider, såsom vattenkraften blott kunde tagas ur fall, och som
väderkvarnar och andra sådana apparater blott kunde gå, när det blåser.
Emellertid var tiden ännu icke mogen för ett vidsträcktare användande
av ångan som kraft. »Ängans tidevarv» började med 1700-talets slut. Det
var först sedan i England James Watt gjort sina förbättringar på
ångmaskinerna med konstruerandet av kondensorn och den dubbelverkande
expansionsmaskinen, som de kunde bli brukbara i ekonomisk drift. Men
icke förty bör man minnas, att om det än var 1800-talet, som kom att
använda och bli förtroget med ångmaskinerna och allt vad de förde med sig,
var det 1700-talet, som började experimenten med dem och konstruerade de
första.
Än mindre möjligt var det att förverkliga andra, i ordets egentliga
bemärkelse »vittsvävande» planer, nämligen på att flyga. Ty sådana försök
gjordes, åtminstone på papperet. Swedenborg har t. ex. efterlämnat ett
utkast till ett flygplan. Om detta har det sagts, att »han för första gången
anger vissa principer, som långt senare skulle visa sig vara de, som förde
till flygproblemets lösning» (Ängström). Hans ritning framställer ett på
en stomme av träribbor byggt fast bärplan, försett med en
propelleranordning (»åror»). Svårigheten var naturligtvis bl. a. att ordna med en
drivkraft: det var långt igen till förbränningsmotorernas tid. Swedenborg var
också själv medveten om att det här blott kunde vara fråga om ett utkast.
Han skrev om sin maskin: »Doch synes wel lettare wara, en sådan machine
at tala om än at stellan [ställa den] i wercket och föran i luften».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
