Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTAN — TIDEVARVETS PAROLL.
Industrien samt handeln blevo ju framför allt föremål för de ledandes
omsorger. Men jordbruket började därbredvid att arbeta sig fram. Det
stora genombrottet inom detta skedde under den gustavianska tiden; men
Frihetstidens insatser till dess utveckling böra icke förglömmas. Även om
lantbruksmetoderna ännu till stor del voro de gamla, blev jordbruksarealen
betydligt utvidgad, och kreatursstammarna tillökades och förbättrades: detta
gällde särskilt fåraveln, som uppmuntrades för yllefabrikationens skull.
Jonas Alström (Alströmer), grundaren av de omfattande manufakturerna
i Alingsås, gick här i spetsen med snart berömda schäferier på Höjentorp.
Åtskilliga upplysande skrifter utgåvos, jordbruket till nytta. Så utkom
1727 ett arbete, som under århundradets lopp fick flera upplagor: Eric
Salanders »Utförlig gårdsfogde instruktion». Den lilla boken är en praktisk
hjälpreda; det verkar nästan modernt, att där bifogas särskilda tabeller över
gårdsfolkets årliga naturaförmåner. En utförligare handledning utgavs tio
år senare: R. Broocmans »En fullständig svensk hushållsbok».
Jordbrukets betydelse för landet och vikten av dess rationella bedrivande
— teoretiskt framträdande i den s. k. fysiokratiska läran — predikades
redan nu med hänförelse, t. ex. av Carl Dahlman, som 1745 utgav ett arbete
om svensk lanthushållning, sedan lian ett par år förut såsom en andra del
av Salanders skrift publicerat »Svenska red-dejan». Universiteten upptogo
nu också lanthushållningen på sina program, och Dahlman blev docent i
detta ämne i Uppsala (1745). Vid denna tid framträdde i
Vetenskapsakademien Theodor Ankarkrona — som i den svenska flottan gjort en vacker
karriär men nu ägnade sig åt skötseln av Runsa gård — med ett berömt
tal om den svenska jordbruksnäringen. Bland nyodlarna och vägbyggarna
förtjänar Hans Ramel till Övedskloster det största beröm. (Se vidare
uppsatser i band VII om »Lanthushållningen och brännvinsbränningen» av
Artur Evers samt »Den stora jordbruksreformen» av Gösta Berg.)
Särdeles viktigt för jordbrukets utveckling var, att lantmäteriet nu
ordnades (redan från början av Frihetstiden). Det kom snart under ledning
av den nitiske och outtröttlige Jacob Faggot, en av de största och mest
gagnande fosterlandsvänner vårt land ägt. Från lantmäterikontoret
utgåvos kartor. Där ordnades justeringen av mått och vikt. Faggot blev
föregångsman även däri, att han uppvisade nyttan av decimalsystemet.
Slutligen tog han initiativet till den omläggning av jordbruket, som man be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
