Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärare voro anställda och att i ett ungefär lika stort antal socknar funnos
skolhus uppförda. Antalet kan synas ganska ringa i denna landsända, men
man måste betänka, att de flesta av detta läns socknar äro ganska små till
ytvidden, så att klockaren mycket väl kunde fullgöra sin egentliga syssla
på samma gång som han var barnalärare. Man är från denna tid allmänt
i färd med att ordna någon form av verklig skola i församlingarna. Detta
framgår även av Kungl. Maj:ts resolution på prästerskapets besvär vid
riksdagen 1762. Enligt nämnda besvär hade på många håll barnalärare blivit
anställda och skolinrättningar anordnade. Prästerskapet begärde nu Kungl.
Maj:ts medverkan, att dessa anstalter för framtiden tryggades mot
tillfälliga opinionsvindars försök att omintetgöra dem.
En särställning intogo de skolor, som inrättades av enskilda personer,
t. ex. adelspersoner eller brukspatroner för barnen på deras domäner. Så
var bruksskolan vid Söderfors upprättad 1762 av den kände brukspatronen
och mecenaten Clas Grill. För denna skola skrevs en fullständig
skolordning i nio artiklar, innehållande vardera en mängd paragrafer.
Skolmästarens uppgift bestod bl. a. i att »inplanta i barnen en rätt kärlek till Gud»
samt visa barnen »syndens och lasternas styggelser». För de medborgerliga
dygdernas förkovran skulle han »intrycka uti barnens sinnen vördnad,
kärlek och lydnad för överheten, såsom landsens föräldrar» etc. Det var en
stor lycka för barnen att få bevista denna skola, därför skulle de
»föreställas avsikten med denna kostsamma scholinrättning, hvaraf ingen mer
än de själfva njuta förmonen nu och i framtiden, och att det andra, man af
dem tillbaka till erkänsla fordrar, är att de, då de en gång själfva skola
arbeta, visa flit, tro och redlighet». Skolmästaren fick ej inskränka sig till
att ge och förhöra läxor. Om han blott gjorde detta, ansågs han ej utföra
mer än halvt arbete. Han skulle även för sina disciplar förklara vad de
läste, och han skulle lämpa förklaringarna efter barnens fattningsförmåga.
Skrivning och räkning skulle även ingå i undervisningen. Skolmästaren
skulle bemötas med tillbörlig heder och installeras i sitt kall av
församlingens kyrkoherde. Lönen utgjorde tre dal. kmt pr barn och år av
församlingen. En liknande summa synes bruket ha utbetalat till honom. Så
välorganiserade kunde naturligtvis ej de vanliga skolorna på landsbygden bli,
och ej heller kunde man där erhålla så välkvalificerade krafter som i
bruks- och herrgårdsskolorna, där lärarna ofta åtnjöto tjänsteårsberäkning
för prästerlig tjänst. En förnämlig lierrgårdsskola var den Hamiltonska
skolan i Barsebäck från mitten på 1700-talet. Församlingen betaide en skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
