Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mycket större framgång hade inte heller i verkligheten 1766 års
över-flödsförordning. Den hade inte varit gällande stort mer än ett år, när det
i en regeringsskrivelse till fiskaler och uppsyningsmän heter, att det
förmärkes som skulle förbudet »emot införsel och bruk av kaffe mycket
överträdas och vara redan nästan som förgätet». Efter ytterligare något år
upphäves också kaffeförhudet, och redan 1770 kommer en ny förordning,
där det visserligen formellt endast talas om jämkningar av de gamla
förbuden, men där dessa i själva verket i största utsträckning försvinna.
Att två så olika förordningar kunde utfärdas endast med några års
mellanrum berodde på politiska maktförskjutningar inom riksdagen. På
1760-talet inträffade en allmän europeisk handelskris, som fick de svåraste
följder även för svenskt näringsliv. Som så ofta medförde depressionen
även en politisk kris: det tidigare härskande Hattpartiet fick träda tillhaka,
och Mössorna stodo som segrare, ett partiombyte, som i viss mån även
innehar en demokratisk seger gentemot adelsväldet. Stränga och sparsamma
puritaner gjorde nu sitt inflytande gällande på den politiska utvecklingen.
Lyxen skulle bekämpas, svenska folket skulle tvingas att återgå till
förfädernas enkla seder — och så tillkom 1766 års överflödsförordning. Men det gick
inte att skapa goda tider endast genom att hejda slöseriet. Mössornas
rävst-och sparsamhetspolitik förvärrade i stället för att lindra det växande
ekonomiska betrycket. Vid nästa riksdag stod åter Hattpartiet som segrare.
Under hela Gustav III:s regering är 1770 års mycket liberala
överflöds-förordning gällande. Förordningarna av 1766 och 1770 betingades av två
olika politiska system, men de representerade också två skilda
samhällsklasser och återspeglade i sista hand också två olika livsåskådningar. Vi
behöva blott ta ett enda exempel. I den äldre förordningens § 13 står att
läsa: »Som det mycket kommit i bruk att till barns uppfostring och
undervisning nyttja fruntimmer eller manspersoner av främmande nationer, där
likaväl ett så angeläget verk pålitligare kan anförtros egna landsmän; ty
skall den, som håller sådane fruntimmer av främmande nation hemma i
huset eller nyttjar sådane manspersoner till ungdomens undervisning för
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Skånska bönder. De slående männen äro klädda i
svarta tröjor med röda bandpåsåltningar. När man ser dessa dräkter, förvånar man sig
icke över att C. J. Ekeblad kan skriva vid svenska dräktens antagande, att folk gå »i kläder
efter de skånska böndernas mönster». Utan tvivel har också den skånska och blekingska
folkdräkten stått som en av förebilderna för Gustav III. Senare kom svenska dräkten i sin tur
att återverka på allmogens klädedräkt. — Oljemålning av Pehr Hilleström. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
