- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
148

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i mantlar av alla färger, i kläder efter de skånska böndernas mönster och
hattar med plymer, som brukas av kvinnor». Det var också med blandade
känslor en dylik dräkt mottogs. Gjörwell höjde den till skyarna: »Nu sedan
jag bär dräkten på min egen lekamen finner jag honom så allvarsam, så
varm, så lätt, så bekväm, så dygdig, kort sagt så svensk, att jag ifrån denna
stunden bekänner mig till densamma av själ och hjärta». Men amiral Carl
Tersmeden bekänner i sina memoarer, att han knappast kunde hålla sig från
skratt, när han första gången fick se en hovman bära den nya dräkten med
kort jacka och skärp, svart sidenkappa och med bandrosor vid knäna och på
skorna. Han skämtade med dess bärare och låtsades ta honom för en
portugis eller spanjor. A. F. Skjöldebrand har berättat, att när han första gången
gick ut i huvudstaden klädd i en uniform av svenska dräkten, utskrattades
han av gossarna i Storkyrkoskolan. Och det blev en sådan folksamling,
att han fick fly in i ett hus och gömma sig. Skjöldebrands omdöme om
svenska dräkten är också mycket hårt: »Den blev vid utsatt tid allmänt
antagen och blev oförändrad i ett år, högst två. Men nationen har en
medfödd instinkt av smak för det enkla. Småningom förändrades dräkten och
varje förändring tog bort något av det löjliga. Men förrådet därav var så
stort, att något länge blev övrigt». Även svenska dräkten, menar
Skjöldebrand, exemplifierar kontrasterna hos Gustav 111: »Den som uppfann
den otroligt smaklösa och löjliga nya dräkten och så utspökade sitt
folk, var densamme, som uppreste åt snille och smak ett tempel, värdigt
föremålet».

Avbildningar, bevarade dräkter och samtida uppgifter utvisa, att
mansdräkten i den nya stilen blev ganska allmän. Svenska, dräkten var aldrig
avsedd för bönderna. De skulle »bibehålla de dräkter som de av ålder
haft på lika sätt de dem nu bära, alldeles i samma prakt och enfaldighet».

PLANSCHER VID DENNA SIDA. Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta skrev vid
påbudet om bärandet av svenska dräkten att »vi bli tvungna att gå klädda som vildar samt
väcka uppseende och bliva omtalade uti hela Europa». Sd värst väl grundade torde
hertiginnans farhågor i det avseendet knappast ha varit. »Nationella dräkten» för damer
(vars utseende framgår av bilden d sid. 119) blev emellertid aldrig populär; könets motvilja
mot annan uniformering än den modet för ögonblicket dikterar för dess egen del eller
männen mera stadigvarande lysa i, torde därvid ha spelat in. Den manliga svenska dräkten
däremot, nådde stor spridning, vilket betygas exempelvis därav, att den återfinnes å mer
än ett halvt tusental herrporträtt från 1780- och 90-talen. Kännedomen om dräktens
utseende och snitt spriddes i graverade mönster och planscher; här återges ett par kolorerade
sådana, visande svart och röd hovdräkt samt blå och vit galahovdräkt. — Kopparstick.
Kungliga biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:29:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfolket/7/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free