Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patos. Med »Cora och Alonzo» hade Adlerbeth och Naumann definitivt
förverkligat den första punkten på Michelessis program och skapat ett
i allt väsentligt inhemskt musikdrama, huret av en klassisk idealitet, som
icke längre var ett slaviskt beroende av en förstelnad »pseudoklassisk»
tradition, utan bottnade i en levande känsla för eviga skönhetsvärden. På
samma sätt som man kan tala om att Adelcrantz nått fram till en i det
väsentliga rent svensk arkitektonisk stil i sin teaterinteriör kan man säga,
att »Cora och Alonzo» förverkligade en inhemsk »gustaviansk» stil inom
musikdramat.
Samtidigt försiggår också en successiv omdaning av den yttre sceniska
ramen för dessa operaverk i riktning mot en renare, mera sant klassisk
stil. Vi finna den fixerad redan i de harmoniskt sköna scenbilder, som
fransmannen Dugourc på beställning av Gustav III komponerat för Glucks
»Iphi-genia på Tauris» 1781. En ännu starkare och mera personlig upplevelse av
antikens skönhetsvärld skulle komma till uttryck i de magistrala
dekorativa kompositioner, som den 1784 till landet inkallade snillrike fransmannen
Louis Jean Desprez skapade för en följd av operor med ämnen ur den
antika sagan: »Orfeus», »Aeneas i Kartago», »Elektra».
Men främst är dock Desprez’ namn förknippat med den gustavianska
operans stoltaste bragd, där Gustav III slutgiltigt förverkligar sin dröm om
det stora nationella musikdramat: operan »Gustav Vasa».
»GUSTAV VASA.»
Redan 1772 hade Gustav III — f. ö. i samarbete med Michelessi —
förberett en opera med ämne från Gustav Vasas befrielsekrig. Men intet av
de försök som då gjordes att efter hans plan förverkliga tanken hade funnit
hans gillande. Den grodde dock alltjämt hos honom. Han utarbetade sin
plan mer och mer och hade också lyckan att så småningom finna trenne
var på sitt område geniala medarbetare, ur vilkas samverkan med konungen
skulle framgå ett sceniskt »allkonstverk» sådant den svenska teatern aldrig
tillförne och knappast heller senare skådat. De tre männen voro Johan
Henrik Kellgren, som på de skönaste vers författade dialog och arietexter,
Johann Gottlob Naumann, som komponerade den än upphöjt sköna och
sångbara, än energiskt dramatiska och målande musiken, och slutligen den
kanske mest originelle konstnären av dem alla, fransmannen Louis Jean
Desprez, som utförde de praktfulla dekorationerna. I färgrika bilder, mät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
