Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter ett bevis på den vikt, Gustav III fäste vid sjövapnet. Med konungens
kort därpå timade frånfälle upprevs likväl detta beslut.
Det var dock kanske framför allt på det materiella området, som
sjövapnets begynnande förfall visade sig under 1700-talets sista decennium.
Den tidigare omnämnda penningbristen, delvis beroende på subsidiemedlens
utsinande, satte förvisso här sina tydliga spår särskilt vad örlogsflottan
angår. Så voro endast 11 linjeskepp av befintliga 16 och 8 fregatter av
befintliga 13 fullt tjänstedugliga vid tiden för Gustav III :s bortgång, och ännu
vid finska krigets utbrott 1808 hade någon förändring till det bättre ej
inträtt. Ej heller för skärgårdsflottans del uträttades så värst mycket under
fredsåren och när kriget väl brutit ut, överlämnades, sorgligt i åminnelse,
dess i Sveaborg liggande del oskadd i fiendens händer. Trots allt kan
emellertid dess bättre konstateras, att den örlogsflotta, vi hade, likväl såg sig i
stånd att under detta krig — visserligen i samarbete med en engelsk eskader
— fullständigt skydda våra kuster mot varje fientligt företag över öppna
havet, samtidigt som skärgårdsflottan tappert kämpade mot den ryska
övermakten och bidrog till förhindrandet av ett återupprepande av 1719 års
härjningståg i de svenska kusttrakterna.
Med den fredsperiod, som efter Napoleonkrigens slut inträdde för vårt
fosterland, skulle sjöförsvaret och förståelsen för dess riksviktiga uppgifter
gå än mörkare dagar till mötes ...
SKEPPSBYGGERIET.
Även på detta område blev seklet såväl för örlogs- som handelsflottan
en experimentens och nydaningens tid med — såsom vi redan ovan erfarit
— en episodartad kulmen för den förra under Gustav III :s regering.
Strömningarna och meningsbrytningarna under den gustavianska epoken ha
emellertid de föregående decenniernas förhållanden till bakgrund. En kort
återblick må därför här göras.
Vad då själva byggnadssättet beträffar, var vid Frihetstidens ingång det
allt sedan senare delen av 1600-talet inom örlogsflottan förefintliga intresset
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Tavlan avser att återge den episod, dd ryska skeppet
»Vladislav» strök flagg. Hertigen, som i värmen kastat ifrån sig sin jacka på en trumma
på däck, mottar just rapport härom av sin flaggadjutant Gustaf Klint. De övriga i hertigens
omgivning äro (från vänster): flaggkaptenen O. H. Nordenskjöld, amiralen A. J. Wrangel
d. y. samt kaptenen C. Bunge. -— Hertig Karl (XIII) ombord på chefsskeppet »Gustav 111»
i slaget vid Högland. Oljemålning av Per Krajft d. y. Sjöhistoriska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
