Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därför har det också något tillspetsat blivit sagt, att regeringsformen av
1809 är Sveriges historia översatt i lagparagrafer. Å andra sidan ha
grundlagens stiftare, då de sammanförde och ordnade detta material, utan tvivel
haft det utländska mönstret i tankarna, även om själva sättet att fördela
makten är originellt och i viss mån hävdvunnet svenskt. Motiveringen
till regeringsformen, lika berömd och lika välskriven som
regeringsformen själv, är emellertid, särskilt i några väsentliga punkter, avfattad i
ordalag, som utvisa, att dess författare haft fullgod kännedom om
Montes-quieus grundläggande tanke och även om hans uttryckssätt.
Regeringsformen tillkom under en utomordentligt ödesdiger kris. Dess
utarbetande uppdrogs åt ett »konstitutionsutskott», bestående av sex
adelsmän och tre ledamöter från vart och ett av de ofrälse stånden. Sekreterare
var den trettiofemårige juristen Hans Järta, som för att understryka sin
opposition mot Gustav IV Adolf vid 1800 års riksdag hade avsagt sig sitt
adelskap. Man har även tvistat om vilken roll han spelat vid
grundlagens utarbetande. Var han blott en vanlig sekreterare, eller utövade
han ett sådant inflytande, att han rentav, som en forskare gjort gällande,
kan kallas regeringsformens författare? Det sista är otvivelaktigt fel, men
att hans inflytande varit vida större än en vanlig sekreterares, visar hans
ställning både under 1809 års kris, omedelbart därefter och även senare.
Så mycket är i varje fall visst, att Järta till allra största delen författat
utskottets den 2 juni 1809 daterade »Vördsamma memorial», med vilket
förslaget till regeringsform överlämnades till ständerna.
GRUNDLAGSFÄDERNA OM SITT VERK.
Vi skola nu låta »grundlagsfäderna», som de stundom kallats, genom
detta memorial med dess för oss ålderdomligt sirliga, men utomordentligt
klara, fasta och talande ordalag själva beskriva sitt verk, dess grundtankar
och syften.
»Utskottet hade önskat», heter det först, »att på ett arbete av så stor
vikt, så vidsträckt omfattning och så ytterlig grannlagenhet som detta, hava
haft att använda en för fullkomnandet därav erforderlig tid . .. Men
fäderneslandets vådor hava ej medgivit denna anordning. Utskottet har livligt
känt och klart insett, att en lagligen bestämd och därigenom befästad
styrelsemakt utgjorde nu vårt samhälles viktigaste angelägenhet, och att endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
