Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företrädesvis såsom den oförtrutne reseskildraren, som vidgat den svenska
allmänhetens, ja, hela Europas synkrets genom sina erfarenheter från vitt skilda
skådeplatser för mänskligt samhällsliv.» Och samme författare framhåller:
»Thunbergs reseskildringar äro i främsta rummet historiska källskrifter av
bestående värde såsom sådana, men de kunna tillika betraktas som
praktiska insatser i förmedlingen mellan Europas och östasiens kulturvärldar».
Thunberg ägnade nu sin verksamhet åt Uppsala universitet. Han hade
avböjt en professur, som erbjöds honom i Leyden, och likaledes hade han
avböjt ryska vetenskapsakademiens erbjudande om föreståndarebefattningen
för botaniska trädgården i Petersburg. Efter Linné den yngres tidiga
bortgång blev han (1784) utnämnd till ordinarie medicine och botanices
professor och kom sålunda att intaga samma lärostol, som Carl von Linné
tidigare haft.
Thunberg utgav massor av vetenskapliga arbeten. Han har presiderat
för ej mindre än 293 akademiska disputationer, vilka till största delen voro
författade av honom själv. Hans arbeten voro icke uteslutande botaniska;
det ingår i den stora förteckningen av utgivna skrifter även avhandlingar
om däggdjur, fåglar, sköldpaddor, ödlor, fiskar och insekter m. m. De
förnämsta av hans arbeten falla dock inom botaniken. Mest berömda blevo
hans »Flora japonica» och »Flora capensis». Hans »Resa uti Europa, Africa,
Asia, förrättad åren 1770—1779» utkom i fyra delar och översattes till tyska,
franska och engelska.
Thunberg beskrev c:a 1,880 nya växtarter, av vilka ungefär 1,160
räknas som giltiga.
Göran (Georg) Wahlenberg, som härstammade från en bergsmanssläkt
i Värmland, hade redan från barndomen visat håg och intresse för
naturstudier. Genom sin ärvda förmögenhet fick han rikt tillfälle att fortsätta
dessa vid Uppsala universitet samt genom studieresor. Den första av dessa
företog han redan som 16-åring (1796) till Pommern. Sedan kom turen till
Dalarna, Gottland, Lappland och Norge samt längre fram även till
Sydsverige. Under åren 1811—1814 företog han en längre färd söderut och
undersökte Alperna och Karpaterna.
Det var, såsom man kan förstå, företrädesvis floristiska och
växtgeografiska forskningar, åt vilka Wahlenberg ägnade sig. Han försökte att finna
ett samband mellan växtlighetens art och klimatets och jordens beskaffenhet.
Bland hans många nybeskrivna arter märkes även en del lavar och
mossor. Emellertid hade han också ägnat sin tid åt växtanatomien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
