Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla de lekande stilornamenten — men kan man påstå, att »Frithiofs saga»
har någon folklig must?
Sandberg prövade också historiemåleriet och utförde på 1830-talet en
freskserie i Gustavianska gravkoret i Uppsaladomen, framställande sju motiv
ur Gustav Vasas liv (jfr bild å sid. 15 i bd 3). Bilderna i fråga äro
anmärkningsvärda genom den omsorgsfulla behandlingen av frescotekniken, dittills
okänd i Sverige — men något livlöst, stelnat, vilar över det hela, och den
monumentala linjen saknas. Rörande är det att se, hur konstnären måste
inhämta kännedom om tekniken genom böcker och genom förfrågningar i
brev till vännen Fogelberg i Rom; han fick nämligen aldrig råd och tid att
resa utomlands. I hans stora produktion dominera de stundom överdrivet
varmtoniga porträtten, där han avbildat bl. a. en rad svenska märkesmän.
Bredas rödflammiga kolorit efter hemkomsten från England återklingar här
i någon mån, och en viss romantisk idealisering gör sig märkbar, men
Sandbergs torra försiktighet verkar återhållande.
Den genomhederlige Sandberg var medlem av Götiska förbundet och
bidrog, sedan han försonat sig med akademien, till de nationella strävandena
genom akvarellteckningarna till verket »Ett år i Sverige. Taflor af Svenska
Almogens klädedrägt, lefnadssätt och hemseder samt de för landets historia
märkvärdigaste orter». Det utgavs 1827—35 med text av A. Grafström och
handkolorerade kopparstick efter Sandbergs teckningar av Christian
Forssell, en i Amsterdam och Paris utbildad, förstklassig gravör (av dessa
planscher äro några återgivna i detta band, sid. 57 och 59). Detta
planschverk hade mycken framgång; det kom även ut i en fransk upplaga samt på
1860-talet i en litografisk, ny upplaga på svenska. Här tolkades »det
förgångnas hieroglyfer» och sederna inom »de folkklasser, hos vilka det egna
och utmärkande icke av bildning och uppfostran blivit bortblandat eller
bortnött». — Dessa inledningsord klinga götiskt, men nästan mera
Rous-seau-aktigt.
NORDENS LANDSKAP OCH SÖDERNS. MÅLERISK EFFEKTGENRE.
Landskapet trädde under denna tid fram i centrum av intresset, och
det var den nya naturkänslan, utbredd särskilt genom nyromantikernas
skrifter, som betingade landskapsmåleriets plötsliga popularitet.
Rousseauismen hade under 1700-talets senare decennier stöpt om
idealtypen för både människan och naturen. I stället för det kultiverade
Sv. folket genom tiderna VIII. — 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
