Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och att ådra i ek eller mahogny över de gamla möblernas prunkande
blomsterbuketter. Var det en gammal man med yrkesstolthet, så gjorde han det
säkerligen icke utan smärta. Men den nya tiden ville ha det så.
Av stor betydelse för landsbygdens nya hemkultur blev bruket av ett
särskilt kök och införandet av kokspisen. De öppna spislarna utbytas mer
och mer emot järnkaminer ej utan fara för luftväxlingen», heter det i den
allmänna översikten av femårsberättelserna 1871—75. Från Jämtlands län
omtalas samtidigt, att norska järnkaminer börjat komma i bruk (bild å
följ. sida). Från Kristianstads län säges 1866—70, att »åtgången av
järnugnar, så kostruerade, att de tjäna till både värmnings- och
matlagnings-apparater har också betydligt tilltaget och detta icke allenast å landsbygden
utan även i städerna». Kokspisen, som ofta endast sattes in i den gamla
öppna eldstaden, möjliggjorde att ge den i dagligt bruk varande stugan
en viss karaktär av finrum. Väggarna blevo inte längre mörka av sot och
kunde då utan fara förses med de modernare tryckta papperstapeterna.
Samtidigt hängdes gardiner för fönstren. Men brasan i den öppna spisen
Salsinteriör från Kyrkhult, Blekinge. 1850-talets »störar» återspegla sig i denna interiör
från en blekingsk storbondegård, dör de eleganta möblerna i 1800-tals-rokoko helt ha en
stadsmässig prägel. ■— Foto förf. 1925. Nordiska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
