Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lasse Maja — hans egentliga namn var Lars Molin —
hör också med till denna periods kulturhistoria. Hans
brott ligga visserligen långt tillbaka i tiden — de första
årtiondena av seklet — men den biografi, han efter ett
tjugoårigt fängelse fick färdig 1833, upplevde under
detta och de följande decennierna fler upplagor än
någon annan svensk levnadsskildring. Vad som tilltalade
svensk allmänhet var den egendomliga blandningen av
romantik i hans verksamhet — han hade av sin
läromästare, den beryktade stortjuven Silver-Jan, lärt sig
att *taga från de rika och giva dt de fattiga» — samt
skicklighet att draga rättvisans väktare vid näsan — två
egenskaper, som icke förgäves vädja till svenskens
känslor. *För sin folkliga samtid och senare läsekrets, som
förstod sig på realism och drastisk situationskomik, blev
han en ny inkarnation av folksagans kloke pojke,
under det varje Kongl. Befallningsman och klumpig
ge-valdiger otvunget blev den dumme jätten, dt vilken han
efter bästa förmåga räckte lång näsa» (Frans G.
Bengtsson). — Samtida litografi av okänd konstnär.
under samma år. Under
åtta år efter varandra,
1857—64, drabbades ej
ett enda län av missväxt
och endast fyra hade svag
skörd. 1852 års
brotts-målssiffra (109) är
ovanligt hög. Nästföregående
år talar om »under
medelmåttig» skörd i sjutton
län, om »svag» i ett och
»missväxt» i två. Den
skarpa höjningen från 69
år 1836 till 107 år 1838 är
tydligen framkallad av
skörden år 1837, då
endast sju län av rikets
tjugofyra erhöllo
medelmåttig skörd eller därutöver.
Och en ytterligare
bekräftelse på sambandet mellan
brottslighet och
skörderesultat ge siffrorna för
1860-talet. År 1865, det
första året för den nya,
skärpta strafflagens
till-lämpning, är
brottslighets-siffran nere vid 38 på
100,000 innevånare, den
stiger sedan till 49, vidare
till 58 och springer
nödåret 1868 upp till 112. Det
är en bokstavlig bekräf-
telse på ordspråket, att nöd inte känner någon lag. Om man går till de
enskilda länen, blir statistiken ännu mera talande; mån kan, säger den
refererade författaren, för varenda en av de betydande höjningarna i deras
brotts-målssiffror uppvisa en föregående sämre årsväxt. Tag till exempel 1844—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
