Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidens målare skydde inte arbetet ■— på denna målning, föreställande avtäckandet
1850 av Karl XIV Johans staty (av Fogelberg) vid Slussen, är ett mycket stort antal av
figurerna i vimlet noggrant utförda porträtt. ■— Oljemålning av C. S. Bennet 1850.
Stockholms slott.
gande orsak härtill var måhända, att Gude, den så högt skattade läraren,
redan 1862 lämnade staden för att via London och Karlsruhe hamna som
professor vid målarakademien i Berlin. Flera av de ovan nämnda
konstnärerna kände också, som vi sett, behov av att då och då hämta nya
intryck från mästarateljéerna i Paris. Varför då ej flytta dit på allvar?
Wahlbergs framgångar på parisersalongen föranledde nog mången tvehågsen att
hryta upp. Man ansåg det därför snart — med få undantag — ej mödan
värt att stanna i Dusseldorf utöver en kort hövlighetsvisit hos de kamrater,
som ännu under ett eller annat årtionde dröjde sig kvar där. I)e livgivande
impulserna, vilka många av våra utmärkta konstnärer tvivelsutan hade njutit
gott av under sina studier i Dusseldorf, funnos ej längre att tillgå, och
endast ryckvis får man i fortsättningen en känsla av, vad Dusseldorf i alla
fall en gång betytt och ännu kunde betyda. Världsutställningen i Paris
1867 ådagalägger klart den franska konstens dominerande övertag, och
Dusseldorf förlorar alltmer sin forna dragningskraft på de svenska
konstnärer, vilka genom studier utomlands önskade komplettera lärdomarna från
Akademien i Stockholm.
Hemma hade också förutsättningarna för vidare utbildning och möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
