Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 OM IVAR VIDFAM.NES UPPKOMST.
sam qvar af den konungsliga slägten der i landet, och
trodde sig ej någonsin kunna få en jemnbördig man;
derföre höll hon tolf kampar, hvilka skulle bevaka
hennes loft och fördrifva alla friare. Dessa tolf voro
bröder till den, som Ivar i sin ungdom dödat. Ivar for
dit och kom till loftet, dà kämparna voro borta. Han
friade till prinsessan, men hon nekade samt förekastade
honom hans lägre börd och hans af sår vanställda
ansigte. Då svarade Ivar, alt han med krigsära skulle
utplåna dessa tvenne brister, och utbad sig af Gyiita, alt
hon ej skulle gifta sig, förrän han återkommit eller dolt.
På bortvägen fick Ivar snart höra bullret af Gyritas
kämpar, hvilka sedan hemkommit, och nu redo efter
Ivar för att hämnas sin brors död. Ivar bad sina
följeslagare gömma sig, och då de ej ville det, ulan att
han också skulle göra detsamma, tvang han dem dertill,
sägande: aalt Gyrila aldrig skulle få höra, all han
unågonsin af fruktan undvikit en strid». Sedan
af-högg kan en tjock ekegren och gjorde deraf en klubba,
med hvilken han utdelade så tunga slag åt de
framkomna kämparna, att han slutligen fällde alla tolf neder
till marken. Till belöning för denna tappra gerning
fick han af sin moder det goda svärdet Ljusinge,
hvilket hon hade gömt i jorden alltsedan hennes faders död.
Sedan for Ivar bort för att bistå Ryssarna uti
ett krig mot konung Ingjald i Sverge. Uti svenska
krigshären var då en stor stridskämpe, benämnd
Hildi-ger, som hade utmanat och slagit flera af Ryssarnas
tappraste kämpar. Ivar utmanade straxt Hildiger till
envig, men denne nekade, sägande, alt Ivar vore en
alltför oförsökt och obetydlig man för att kunna få strida
mot Hildiger, utan bad honom i dess ställe försöka sig
mot mindre tappra. Då utmanade Ivar en annan, som
han straxt nedgjorde; följande dagen två på en gång,
sedan tre, och så vidare, till dess han slutligen på en
gån<* slog elfva. Nu blef han mycket beryktad och
Svenskarna sjelfva erkände hans tapperhet, sägande, att
Hildiger af räddhåga ej tordes gå i envig mot Ivar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
