- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
40

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nes ej heller någon rimlig anledning, hvarför De la
Gardie skulle motarbeta Karl Gustaf. De la Gardie
hade nemligen i Mars 1645 blifvit offentligt förlofvad,
och i Mars 1647 förmäld med Karl Gustafs syster.
Ingen ting kunde derföre vara De la Gardie
förmånligare än, att hans svåger erhölle Kristinas hand och i
följe deraf Sverges krona. När man från denna sida
betraktar saken, blir det i högsta grad osannolikt, att
De la Gardie motarbetat den ifrågavarande
äktenskapsförbindelsen — Mindre omtaladt, men vida troligare
är, att Karl Gustaf sjelf haft någon del i Kristinas
ökade köld. Man har nemligen qvar en stor mängd af
hans bref till drottningen. Uti intet enda af dem
röjer sig den varmare andan af innerlig och personlig
kärlek. Deremot äro de öfverfyllda af ord, ödmjuka,
studerade, smickrande, konstlade; men kalla. Man
finner stundom flere rättade utkast till ett och samma bref.
När sedan underhandlingen misslyckades, röja
pfalts-grefvens förtroliga skrifvelser en djupare sorg öfver
kronan, än öfver kärlekens förlust *). Detta kunde ej
undfalla den skarpsynta Kristina, häldst det bekräftades
af än tydligare bevis. Oaktadt det pågående frieriet
till Sverges regerande drottning var Karl Gustaf nog
obetänksam att inlåta sig i åtskilliga andra
kärleksäfven-tyr. Ett sådant rykte gick om en vacker ladugårdspiga
vid Eskilstuna slott **); och med en lättsinnig
borgareflicka från Stockholm, dotter till köpmannen Klas
Al-lerts, fick han en sedermera erkänd son, hvilken
föddes 1647 eller just vid denna tiden. Det är mer än
sannolikt, att sistnämnde allmänt kända sak också
kommit för Kristinas öron och bidragit att än mer vända
hennes sinne från Karl Gustaf. Det berättas äfven, att
denna furstes korta, undersättsiga och redan nu ganska

’) Riksark. Bref från Karl Gustaf till drottning Maria,
m. fl. En mängd bref till Kristina, M. G. De la Gardie,
Johannes Matthise, Lorentz von der Linde.

**) Palmsköld. Acta histórica Caroli Guslavi, T. 2, pag. 131.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/11/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free