Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så fortgick tvisten ännu en stund, men utan att
leda till något afgörande beslut, och Kristina stämde
rådet tillbaka till följande dagen, då de borde hafva
om igen öfverlaggt saken sins emellan och med
rikskanslern.
Dagen derpå möttes efter aftal drottningen och
rådsherrarna. Desse sednare jemnte den å nyo tillspor—
da rikskanslern vidhöllo förra beslutet. För att
der-emot så litet som möjligt stöla dem för hufvudet
af-stod Kristina från sin första plan, nemligen att skaffa
Karl Gustaf arfsrätten, och begärde nu åt honom
endast den personliga tronföljden ; men häri var hon
också oböjligt envis.
Efter åtskilligt tvistande befallte hon rådet skrida
till omröstning, huruvida man för närvarande borde
lill sländerna hemställa frågan om denna Karl Gustafs
tronföljd. Bengt Skytte röstade bifallande och i det
närmaste enligt drottningens önskan. Han var om
denna mening den enda. Pfaltsarnas vän, gamle
Gyllen-hjelm, yttrade, alt emedan drottningen redan för
utskottet omtalt saken, hvarigenom den blifvit allmänt
bekant, så kunde den ej mer nedläggas; likväl borde
den föredragas för ständerna lill betänkande, men icke
till afgörande denna gången. Med honom instämde
några bland de yngre rådsherrarna. Alla de andra,
utgörande flertalet, yrkade uppskof, till dess rådet fått
saken ytterligare öfverväga. Bland dessa afrådande
voro sådana män, som öfverståthållaren Knut Posse, ami-
7 O ’
ralen Erik Ryning, rikmarskalken Ake Natt och Dag,
fältmarskalkarna Lars Kagg, Gustaf Horn och Lennart
Torstensson, samt slutligen rådspartiets båda
hufvud-inän, Jakob De la Gardie och Axel Oxenstjerna.
Kristina förklarade sin ledsnad öfver att finna sådant
motstånd. Men, sade hon, emedan i så envist yrken min
förmätning, nödgas jag yppa, hvad jag hitlills och
äfven hädanefter ämnat lill någon lid behålla för mig
sjelf. Jag har nemligen en oöfvervinnelig afsky för
äktenskap, delta ok, som ej kan afkastas; och jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
