Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkning må tilläggas. Under tre hvarpå sitt vis
utmärkta regenter, Karl den nionde, Gustaf Adolf och
Kristina, åtnjöt han ganska stort, förtroende, störst hos
den störste deribland; men hos alla så stort, att han
för det mesta var vid ärendernas ledning deras högra
hand, alltid i nödens slund deras pelare och stöd.
Detta förhållande är ett ojäfaktigt bevis på såväl
ovanlig ämbetsm-mna-duglighet som ock lika sällsynt
oegen-nytta och redbarhet. Om af honom några betydligare
fel blifvit begångna; de hade otvifvelaktigt också
blifvit som medel till hans fällande begagnade af de
många, som iiflas och trängas om att störta den maglägande
och intaga dess plats. Om hos honom någon större
svaghet förefuunits; den hade otvifvelaktigt blifvit
triumferande framdragen af de många, som med
uppmärksamma och afundsainma blickar mönstra de högt
uppsatte och utbasuna deras fel. I brist på
verkligheter företog man sig efter vanan att med förtydningar
och tillägg skapa mörka beskyllningar och sprida
lömska vanrykten; och äfven Axel Oxenstjerna fick.
genomgå statsmannaproivet att till en tid misskännas, till och
med hatas af såväl det folk, som den regent, för
hvilkas väl han uppoffrat sina bästa krafter. ¡Men
<det bor oväld uppå framtids tunga
och all förljenst till slut sin krona har.»
Efterverldeu har återställt hans bild i dess egna
herrliga ljus och kastat de tilldiktade svarta skuggorna
tillbaka på dessas upphofsmän, den Videns i mörker
smygande författare och vinglande lycksökare, en Kils
Tun-gel, Arnold Johan Messenius, Bengt Skytle med flere.
Äfven samtiden gjorde honom slutligen rättvisa, och ur
de skingrade töcknen nedgick hans äras sol i förklarad
^lans. iSjelfva Kristina vände sig med aktning och
förtroende tillbaka till den förut åsidosatta rikskansleren;
och den omkring år 1650 mot honom tillkonstlade
för-biltringrn i allmänna tänkesättet lade sig så snart, att
redan vid riksdagen 1652 var det han, som måste
anlitas, och som äfven lyckades alt utverka ständernas bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
