- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
92

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dra återfå vid godsens ailemnande sin pant eller
köpeskilling. Som omistande orter anses kronans slott,
ladugårdar, ängar, parker, fiskerier, qvarnar, krutbruk och
lastningar; likaledes hemman, som blifvit anslagna till
boställen eller löner åt presterskapet, läroverken,
bergslagerna, postverket, liäradshöfdingar, läusmän, soldater,
äfven ål städer. Ytterligare hela Norrland jemnte Aland,
hvilka äro bestämda till matrosers anskaffande och
flottans underhåll. Sluteligen också tullar, hamnar och
en del stadsskatler.

3:o) Alla egendomar, som blifvit bortgifna till
allo-dial, d. v. s. euskildt arf och ägo, skulle förvandlas
till Norrköpings bcslulsgods, d. v. s. sådana, som vid
sista manliga bröstarfvingens död hemfalla till kronan.

4:o) Oberäknadt ofvaustående medgifvande skulle
till kronan återtagas J/4 af alla de gods, som adeln
till skänks erhållit. Efter denna den vigtigaste
punkten, har hela åtgerden bekommit namn af
fjerdeparls-räfslen.

5:o) Alla dessa indragningar gälla endast de gods,
som blifvit skilda från kronan eiter den 6 No v. 1632,
d. v. s. efter Gustaf Adolfs död.

Sådan var uppkomsten och beskaffenheten af den
så mycket omtalade 1655 års fjerdeparts reduktion.
Man ser tydligen, hur den var ett adelns försök att
genom denna uppoffring komma från strängare
efterräkningar; samt att Karl Guslat också ingått i planen,
antingen derföre, att han ansåg den billig, eller ock,
att han skyggde tillbaka från det myckna obehag, de
inbördes tvister, måhända oroligheter, som af mera
hårdhändta ålgerder kunnat föranledas. Hvad i stadgan
mest saknades och tadlades var, att ingenting blifvit
be-stämdt om den mängd skattehemman, som genom skat*
ternas försäljande till adeln blifvit, eller höllo på att
blifva förvandlade till frälsehemman, och deras ägare
från sjelfständiga bönder till bundna
frälse-underhaf-vaude. Detta var troligen orsaken till bondens
fruktan för den liffländska, seden, och bidrog jemnte de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/11/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free