- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
2

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppslodo snart så häftiga trätor, att man måste skilja
dem åt *) oeh skada cn annan hofmästare.

Adolf Jolian saknade ej lätthet alt lära. En mängd
lians cgenbändiga uppsatser och bref äro väl stafvade och
med sammanhang hopfogade, och bevittna dessutom
kännedom af flere främmande språk**).

Hos Kristina var han för det mesta väl anskrifven
och åtnjöt stora bevis af hennes ynnest. Redan tidigt
fick han ett årsunderhåll af 5000 riksdaler. Vid 20
års ålder utnämndes han till öfver-kammarherre, med
6000 riksdalers lön dertill. Vid 22 års ålder blef han
den store Torstenssons efterträdare som generalguvernör
öfver Westergötland, Halland, Dal- och Wcrmland;
årliga lönen 12,000 riksdaler, jemnte bibehållande af båda
de förra. Ar 1655 blef han riksmarskalk, livilken syssla
han dock följande året nedlade, troligen i anledning af
något missförstånd med Kristina. Detta blef dock snart
bilaggdt, ty litet före afsägclsen berättas hon hafva
lof-vat honom 40,000 riksdaler årligen; ett lölle, hvilket,
om det verkligen gafs, dock aldrig gick i fullbordan.

Hertig Adolf Johan hade ett för honom och andra
svårt lynne. Stel och högdragen i sällskap, stötle han
redan derigenom från sig mångas hjertnn; än mer genom
cn städse växande egenkärlek, hvilken gjorde, att han
aldrig tålde motgångar eller motsägelser, utan leinnade
vid sådana tillfällen fritt lopp åt sitt missnöje.
Egenkärleken kunde dock ej helt och hållet qväfva
medvetandet deraf, ntt han icke förtjente, aningen derom, att
han icke ägde de sinas tillgifvenhet. Han sökte ej med
ändradt uppförande återvinna denna tillgifvenhet, utan
påstod, alt felet låg hos hans omgifning, att de icke
gjorde honom rättvisa, att de motgångar han rönte, kommo
af deras stämplingar m. ni. l?åde sig och andra plågade
lian oupphörligt med dylika misstankar; och med
ohejdad tunga gaf dem fritt lopp i ofta de hårdaste och orätl-

*) Riks ark. Förteckning öfvor Slegcborgs arkiv
’*) Kiksark, Stcgeborgs arkir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free