- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
32

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lig man och användes olta i vigtiga ärender *). Till
lynnet beskrifves han dock såsom sträf, sluten ocb
bern-iigbetsfull, samt med aning alt se allting isvart. Afven
finnas spår, att underlydande bönder halva till och med
hos regeringen anlört klagomål öfver hans hårda
uppförande **).

J

Från fadern arfdes lillgifvenhet för pfaltsiska huset.
Ilos sonen gick denna känsla så långt, alt han dellog i
Karl Guilafs slämplingar eller Kristinas krona. Så
lyc-kes åtminstone. Intet helt, men många balfva bevis
antyda , att Herman Fleming sökte till främjande af Karl
Guslafs planer begagna sitt inflytande hos drollningen.
Detla inflytande var storl; ty redan 1650 länkle hon på
alt göra Fleming till riksamiral***), och vid afsägelsen
förordnade hon honom till generalguvernör öfver alla
sina underliåll.sländer. Spåren till Fleinings hemliga
förbindelser med pfaltsiska huset framskymta vid messeniska
sammansvärjningen, och vid Kristinas underhandlingar
med Karl Gustaf 1654. Vi lillägga ett tredje förut
okändt uppträde. Hösten 1651 vdle Kristina, som förut
omtaladt är-J-), nedlägga regeringen ocli kunde ej af
rådets upprepade böner derifrån afvändas. Man beslöt göra
ett nytt försök; men, som drottningen hade förbjudit
hvarje dylikt, ville något livar undandraga sig den
oangenäma beskickningen. Sluteligen valdes dertill
gunstlingen De la G&rdie samt Rosenhane och Soop. Också
dessa vägrade, men fåfängt; de måste begifva sig åstad.
Under vägen ville Rosenhane stanna och vända om, ty
han fruktade ett utbrott af drottningens vrede; men De
la Gardie Ivang lionotn följa med. Då de inträdde i
rummet, anade drottningen ärendet, spände sina skarpa
ögon genast emot dem, frågande, livad, de ville? De la
Gardie sade, alt de för sitt uppdrag önskade enskildt

*) Rådsprot. d. 7 Aug. 1644.
**) Rådsprot. d. 2 Maj 1649.
’**) Rådsprot. d. 17 Juni 1650.
. i) Sc Del. 9, s. 118.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free