Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekreteraren, emedan dessa redan före hertigens ankomst
lemnat samlingsrummet. Derpå, och i samma vefva,
besökte Adolf Johan sin syster, Maria Eufrosina, samt
Per Bralie och Karl Gustaf Wrangel, lios en livar bland
dessa anbefallande sin sak till det bästa. Sedan detta
var gjordt, återvände han till Rörstrand.
Genast efter hertigens bortgång ur rådet blelvo de
derstädes aflemnacle brefven brutna och lästa. De
inne-höllo hans påslående att vid nuvarande ledighet blifva
såsom riksmarsk inlagen i förmyndarestyrelsen. Skälen
voro dels svaga, dels olagliga, dels redan 1660
veder-laggda. Bland annat talade han om sin pligt, all vårdci
Svcrges och sin brorsons, nuvarande konungens
välfärd, samt all upprätthålla sin broders, förre
konungens testamente. All delta testamente icke blifvit vid
sista riksdagarna iakttaget, kom, mente hertigen, deraf,
alt rådet och ständerna hade ingendera gången haft
tillfälle noga öfverväga ärendet; ty i Göteborg var
man oroad af utrikes fiender och i Stockholm af
droll-ning Krislinas ankomst och påståenden m. m.
Bref-vet till rådet var i något hårdare ordalag än det till
enkedroUningen. Med båda, likasom med brefven lill
ständerna, följde en afskrift af Karl Gustafs testamente
och af dennes åt Adolf Johan utfärdade fullmagt all vara
riksmarsk.
Efter slutad läsning betraktade rådsherrarna
hvarandra, icke utan förvåning och häpnad. Oaktadt alla
varningar och oaktadt åtgerdens både fara och
olaglighet, hade Adolf Johan tagit detta märkvärdiga steg.
Man kunde ej löreställa sig, alt han dristat något sådant
utan lörberedd plan, många anhängare och djerfva
råd-gifvare. Tankarna, kanske ock blickarna, riktades mot
Bengt Skytte. Denne, likasom anande deras hjertans
mening, började omförmäla: huru han visserligen ofla
talat med hertigen; men all det aldrig varit om dylika
ämnen, del ville han med helig ed bedyra. Den, som
i della herllgens rådslag dellagil, hade ej varit cn
red-lig fosterlandsvän, o. s. v. Kådct kunde härom ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
