Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nya liksmarsken ett bref, hvari hertigen ännu
kallade Wrangel riksamiral och med hårda, nästan hotande
ord uppmanade honom alt icke mottaga
riksmarsk-åm-betet, hvilket sades »med rulla tillkomma hertigena
o. s. v.
Dagen derpå eller den 17 Maj visade Wrangel
denna skrifvelse inför rådet och erböd sig att med värja i
hand besvara den, om sådant nemligen tillätes. Men i
detsamma fick man veta, att hertigen just nu genom en
annan skrifvelse anhållit, att som svensk adelsman blifva
intagen på riddarhuset; tydliga afsiglen var alt som
sådan blifva berälligad till den sökta platsen, llådet och
ständerna harmades öfver dessa nya tillställningar, och i
synnerhet öfver brefvet till Wrangel, hvilket innebar elt
uppenbart trotsande af deras nyss gjorda val, likasom
hertigen skulle äga inagt att öfverändakasta, hvad
Sverges regering och ständer gemensamt beslutat. Adeln var
mest uppretad. Några yrkade, att man borde mot
hertigen anställa deu rättegång, som han sjelf flere gånger
begärt. Andra ville, att han genast och utan krus skulle
fängslas; andra, att han skulle landsförvisas, ty rilccls
lugn var mera värdi, än hundrade hertigar. Klas
Rålamb yrkade, att Adolf Johan borde både sjelf
straffas och tillika tvingas att nämna sina rådgifvare.
Öfver-allt utfor man häftigt mot dessa hemliga tillslällare och
tänkte dervid på Bengt Skytte; ty man erfor, alt
hertigen genom något hemligt ombud ännu fick vela allt,
som föreliades inom rådet.
Bland bönderna hördes visserligen cn och annan
yrka, alt hertigen borde landsförvisas; men östgötar och
småländningar hotade laga hans parti, och bland
presler-skapet saknade han cj heller anhängare. Sjelf förklarade
hertigen, att han i det yttersta ville försvara sina nu
ifrågasatla rättigheter. Denna hans trotsighet föranledde
följ ande af rådet och ständerna samma dag gemensamt
tagna beslut.
Biörenklou uppsatte i regeringens och sländcrnes
namn cn skrifvelse, hvari dessa förklarade silt misshag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
