Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvande Bjelkiska partiet, beslående för tillfället ai Sten
Bjelke, Björenklou ocli Klas Rålamb *).
Sedan beslutet sålunda var taget, lemnade man
utförandet hufvudsakligen åt Wrangel ocli åt lians
godt-finnande **). Detta utförande gick långsamt ocli trögt.
Tropparna voro redan i October 1665 i Tyskland; men
först sista dagarna ai Aug. 1666 angrep Wrangel det
alltjemnt motspänstiga Bremen, så alt Sverge fick i tio
månader föda bären, innan den kom i verksamhet.
Sjelfva kriget blef obetydligt. Wrangel ryckte mot
staden och började beskjuta den. Men, såsom Brahe
och Oxensljerna lörutsagt, begynte kejsaren och flera
tyska stater att "enast och på det allvarsammaste tala
till Bremens försvar; hvarjemnte denna stad erböd sig
att nedlägga anspråket på att vara fri riksstad. Knappt
sju veckor efter fiendtligheternas utbrott måste Wrangel
sluta slillcstånd. Då Sverge emellertid icke ville åtnöjas
med det gjorda anbudet, ingingo Ilolland, Dannemark,
Brandenburg och Liineburg en förening till Bremens
skydd, och liineburgska troppar framryckte hotande i
åsynen af de svenska. Wrangel var utom sig af harm.
Han ville genast och i förväg angripa Liineburg, locka
dess troppar och taga qvarter i dess land. Redan nu
hoppades han vara stark nog alt möta cn hur af
50,000 man. Om det slora kriget ulbrusle, väntade
han all hvar dag få 500 nya knektar till sina fanor
och sålunda snart kunna uppträda i spetsen för en
betydlig hur. När detta Wrangels förslag framställdes
i rådet, voro ej serdeles många närvarande. Lorents von
der Linde, fastän hörande till krigspartiet, kunde ej
qväfva sina betänkligheter, utan önskade, att Per Brahe
och Gustaf Bonde måtte före afgörandet få tillfälle yttra
sig. Men fåfängt. De la Gardie, Klas Rålamb och Nils
*) Rådsprot. d. 28 och 29 Juli 1665.
*’) Bådsprot. d. 12 Sept. 1665 samt 26 April och 50 Maj
1666.
Fryxelts Ber. XIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
