Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jolian, såsom yngre sonen af ett tyskt furstehus, skulle
vid företrädet visa sig med blottadt hufvud. Hertigen
deremot ville behålla hatten på; ty han påstod sig vara,
icke blott bror och farbror till en konung, utan ock
Sverges marsk och riksförmyndare. Det blef intet
företräde af. Men år 1668 tyckes hertigen hafva köpt ett
grefskap i Frankrike och i följe deraf blifvit antagen som
Iransk undersåte *). Närmare förhållandet och utgången
af denna sak känna vi ej.
Adolf Johans inkomster voro ganska betydliga. I
Tyskland hade han egendomar, och af svenska kronan
åtnjöt han årligt underhåll i penningar, stora förläningar
i jord och dertill frihet från fjerdeparts-räfsten. Likväl
var han i beständig nöd och penningebrist. Hans
hushållning var lika egen som hans öfriga väsende.
Vid ofvannämnde tid kom Adolf Johan i häftig
fiendskap med en grefve af Leiningen i Tyskland.
Grefven klagade, att Adolf Johan, oaktadt lemnadt anstånd
och förnyad fordran, icke betalade en sin skuld. Adolf
Johan anklagade grefven tillbaka för flere orättvisor.
Bitterheten växte. Den 6 Mars 1669 inemot midnattstid
kom Adolf Johan med en beväpnad styrka samt angrep
och stormade sin motståndares slott Obeibrunn, så att
grefven sjelf endast med möda kunde komma undan.
Anfallet skedde under varande fred, försåtligt och mot
gifna vänskapsförsäkringar. Det väckte derföre allmän
afsky och fick snöpligt slut. Adolf Johan hade, efter
vanan, ondt om penningar. De till denna bragd legda
äfventyrarne kunde icke utbekomma sin sold. De gjorde
uppror. Först måste deras anförare rymma undan från
Oberbrunn; sedermera gingo också de sjelfva från det
utplundrade slottet och kastade sig öfver Adolf Johans
tyska besittningar för att, som de sade, af hans under-
*) Rådsprot. den 23 Sept. 1668. Jfr Riksark i diverse
saml. en anteckning, att hertig Adolf Johan sökt och fått
naturalisation som Fransk undersåte; hvilket äfven tyckes
bestyrkas af registret öfver Stegeborgs arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
