Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eftertryck i öfverläggningarna. Farbrodern Gustaf Otto
stod alltid på De la Gardies sida; Johan Gabriel
der-emot följde Bjelke-partiet och talade städse för
sparsam-het och bättre hushållniDg med kronans inkomster *).
KARL GCSTAF WRANGEL
är sedan förra berättelser nogsamt känd, och hans ära
har under föregående krig lyst såsom en bland
fäderneslandets klaraste stjernor. Under närvarande fredliga
tide-rymd blef den mycket fördunklad. Wrangel var ej lika
stor i fred, som i fält. Han förvärfvade aldrig den
no-gare kännedom om de fredliga göromålen, som på hans
plats erfordrades. Han utöfvade mycket inflytande inom
rådet, dock mest genom de andras fruktan för hans magt,
djerfhet och fältherreanseende. Vid sjelfva
öfverläggningarna var han obetydlig; sällan talande, ofta öfverröstad.
Detta kunde ej smältas af honom, som var van, att i
spetsen för talrika härar herrska öfver länder och folk.
Derföre trifdes han ej i rådskammaren, utan sökte
tillfälle alt få som generalguvernör vistas i Pommern. I
rådet klagade man, att krigsväsendet vanvårdades genom
en så långsam frånvaro af dess styresman, riksmarsken.
Men fåfängt. Wrangel stannade år efter år i Pommern,
der han uppförde sig nära nog som en sjelfständigt
regerande furste, både i pragt och sjelfrådighet. Samma
ståt utvecklade han vid sitt uppträdande hemma i Sverge.
På höjderna af riddarholmen, anlade han ett palats, så
vidsträckt och lysande, att det sedermera i många år
begagnades som boning för det kongliga hofvet och nu
för tiden inrymmer flere af rikets vigtigaste ämbetsverk.
Likaså hade han uppfört och inredt det herrliga slottet
på Skokloster. Dess murar, dess prakt och dyrbarheter
äro frukter af bäyerska fälttågen 1647 och 1648 samt
danska fälttågen tio år derefter; minnen från Bregentz,
•) Rådsprot. d. 26 Oct. 1669. d, 7 Mors 1671, d. 2 April
1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
