- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
73

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ar 1667 *) begärde Gustaf Kurck cn donation i
Kexholms län. Den var olaglig; ty regeringen hade
formligen bestämt sig att derstädes icke mer borlgifva några
gods. Den sökande hörde till Bjelke-partiet; derföre blef
det ock Dc la Gardie och hans vänner, som denna
gången åtogo sig att tala för ordning och sparsamhet.
Riksamiralen Stenbock anmärkte, alt gåfvan var olaglig och alt
Per Brahe förklarat sig aldrig mer vilja undcrskrifva
dylika förläningar. De la Gardie tilläde: vi reducera
från den ena och gifva ål den andra; men lagen
måste gälla lika för alla. Donationerna äro för många
och måsle hämmas. — Rätt, sade Klas Rålamb, men
del blir svårt för Gustaf Kurck, om han ensam skall
få nrj, och om man skall börja besparingen just, när
del gäller honom. — Nils Brahe tilläde: jag vet ej,
hvarföre Gustaf Kurck mer än alla andra skall
uteslutas frun konungens nåd. — De la Gardie utbrast:
Jo! Jo! så hitta vi alltid på skäl alt tala än förden
ena, än för den andra! Huru ofta hafva vi icke
beslutat aldrig mer förorda dylika ansökningar! Den,
som sådant gör, borde erlägga plikt. — Ivlas Rålamb
sade: jag skall aldrig mer tala för sådana
ansökningar. — Och jag, sade Nils Brahe, vill förlora alla
mina gods, om jag någonsin mer förordar en dylik
förläning. Men nu började De la Gardie efler sin
vacklande vana att sjelf tala för saken och slutet blef, att
Gustaf Kurcks ansökning bifölls.

Andra exemplet inträffade 1670 **). Knut Kurck
begärde några vestgöta-gods åt sin bror, dervarande
lands-höfdingen Gabriel Kurck, så att, helte det, nämnde
herre målle så myckel bättre kunna hålla sig uppe
och bl/fva skickligare ail förvalta del honom
anförtrodda ämbetet. Guslaf Kurck hade redan öfvergått från
Bjelkes till Dc la Gardies sida. Denna gång blef det

*) S. st. d. SO April.

*’) S. st. d. 14 Dec.

Fryxntls Ber. XIV. *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/14/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free