Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätta sinnesstämning sammanhängde hans alltid glada
lynne, hans lika oupphörliga böjelse för skämt, hans
vanvård om sitt hushåll och slutligen den ombyllighet,
hvarmed han kastade sig från den ena vettenskapen till
andra. Följden i delta sista hänseende blef den, att
han uti intet ämne hann fullända något vigtigare och
större arbete. Det hände till och med att flerc hegynte
Ilyckas, men blefvo aldrig färdiga. Samma allsidiga
förmåga, men äfven samma ombytlighet visade sig med eller
mot hans vilja i skiftningarna af hans ämbetsmannabana.
Han var gymnasii-lektor i moralen, hofrätts-assessor och
vice president, landtråd, revisionskommissarius, i vissa
fall tillförordnad hofkansler, landtdomare, krigsråd,
ordförande i antikvitetskollegium och derjemnte för någon
lid drottning Kristinas hofskald. Ett rykte säger, att
Oxenstjerna vid nägot tillfälle visat mindre belåtenhet
med Stjernhjelm. Kanske orsaken var just denna
ombytlighet, eller ock något af Stjernhjelms vanliga infall,
eller ock någon spänning under den tid, då Stjernhjelm
var framhallen, men Oxenstjerna tillbakasatt af drottning
Kristina. 1 alla fall måtte ovänskapen icke varat länge
eller varit stor; ty man finner, att Stjernhjelm, begärt
och erhållit understöd af just samma Oxenstjerna.
Stjernhjelm bibehöll kropps- och själskrafterna i det
längsta. Ännu vid 73 års ålder eller året före sin död
ulgaf han en lärd bearbetning af Ulphilas. Det blef
hans sista verk. På dödsbädden vårdades han med
sonlig ömhet af sin lärjunge och vän, skalden Columbus.
Ännu i sista stunden visade Stjernhjelm prof af sitt lugna
och lyckliga lynne. Columbus frågade, livad grafskrift
han önskade. Skrif, svarade Stjernhjelm, blott de
orden: vixil dum vixil Iwtus*).
Stjernhjelm dog 1672, men blef först tvenne år
derefler begrafven; ty märkeligt nog, fattigdomen efter
honom var så stor, alt först vid denna tid kunde medel
till en ordentlig jordfästning anskaffas.
*) Sa länge han lefdc, Icfde han glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
