Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från sin begaran. Men della v"ckle en ny och svårare
strid. Kl as Rålamb å ena sidan talade ifrigt för
lågadelns parti. Unga prefve Gabriel Turesson Oxenstjerna
utbrast å andra sidan: man må göra hvad ordning,
som häldst, men aldrig tar jag plats under en
lands-höfding. ITärvid utbröt än häftigare ovilja. Man
ropade, att den unga grefven borde länka sig förr.
Han borde först sjelf blifva en karl, ivnan han ville
sätta sig öfver karlar; han borde någon gång hafva
hört, hur kulor låta, innan han framkastade så stolla
ord o. s. v. *). Slutet blef, alt ståndet ingick med en
ny anhållan om rangordning**}. Styrelsen, för det
mesta bestående af grefvar och friherrar, gaf elt undvikande
svar, blolt en önskan, en förhoppning, alt
adelsståndets olika klasser måtte hvarandra med höflighet
bemöta, så alt alla samqväm i god sämja och enighet
a fl öp a o. s. v. Dervid fick saken bero den gången.
Riksdagen 166-1 sammanträdde och adeln förnyade
sin begäran. Öfverläggningen de-rom blef vid rådsbordet
ganska liflig. För rangordning efter tjenst talade Knut
Kurck, Sten Bjelke och i synnerhet Gustaf Bonde. De
anmärkte, alt adelns begäran öfverensslämde med
billighet och med Guslaf Adolfs riddarhusordning; äfven
med försigtighelens fordringar; ty, sade Gustaf Bonde,
om vi ej genom en sådan förordning lysla missnöjet
och förena sinnena, så går det med oss, som med
adeln i Danncmark; vi blifva af de lägre klasserna
och stånden kastade öfver ända. Mot rangordningen
talade De la Gardie, Klas Tott, och i synnerhet gamla
Per Brahe. Del är skilnad, sade han, emellan en
republik och ett konungarike, i synnerhet elt arfrike. I
ett sådant kunna stånden icke vara hvarandra så
fullkomligen lika. Dessutom, i fall personlig förtjenst
•uteslutande skall gälla, komma de gamla slägtcrna alt
ligga under, hvilket dock vore ganska svårt. — Vidare
’) Wlfiarhiisark. Riksdagsacta d. 13 Nov. 1660.
”) Rådsprot. d. 12 I\o>. 1660.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
