- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 15. Karl den elftes historia. Afd. 1. Ungdoms- och krigsåren /
73

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oskicklighet och sist stormen vid Öland.
Misstänksamheten, afunden och illviljan nöjde sig icke med dessa
naturliga orsaker, utan sökte andra och mörkare. Man
påminte sig, att flere höga herrar hade varit emot sista
utseglaqdet 1); och bland den lättrogna allmänheten gick
derföre ett rykte, att grefvarna Stenbock och Brahe hade
i förväg öfverenskomrait, att med oförrättadt ärende
återföra flottan 2). Dessa illvilliga gissningar stodo i
sammanhang med det hos både lågadeln och ofrälsestånden
allmänna grefvehatet.

Angående orsaken till dessa olyckor funnos äfven
andra misstankar, men ledande åt annat håll. Sådana
tilstades nämligen vid Johan Gyllenstjerna och några af
de uppkomlingar, som omgåfvo konungens person. Ett
rykte påstod, att dessa framtidsmän med flit ställde illa
till och gladde sig åt olyckorna, för att sedan kunna
skylla dem på gamla rådet, störta detsamma och sjelf
intaga dess plats. Många trodde verkligen och på fullt
allvar, att förlusten af Pommern, Bremen och Wismar
skulle i det hela vara för Sverge en vinst. Säkert är,
att Johan Gyllenstjerna öppet bekände sig till denna
sednare Migt, och att i Stockholm funnos personer, som
yttrade glädje öfver Wismars fall och öfver utsigten att
förlora Pommern 5).

Att olyckorna blifvit med flit tillställda af någon
svensk inan, vare sig af de gamla grefvarna eller unga
uppkomlingarna, det vilja vi icke tro och hafva ej
heller anledning dertill.

För att emellertid utfinna, hvems felet var,
förordnade konungen en sträng undersökning. Enligt gällande
regeringsform hade Stenbock bort komma under riksrätt;
men i stället valdes för tillfället en serskild domstol.
Dit sattes Sten Bjelke, Knut Kurck, Johan Gyllenstjerna

1) S. it.

2) Rådsprot. d. 20 Jan. 1676.

3) Rådsprot. d. 4, 5 och 6 Nov. 1678.

Fryxellt Ber. XV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/15/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free