Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En hop danska soldater tågade öfver Blomsfjellet in
i Nordmarks härad i Wermland och rastade i Nordgård,
Jernskogs socken. En bonde, Anders Jakobsson i
Gunnarsrud, Skillingmarks socken, beslöt skrämma dem
tillbaka. Han samlade en hop karlar, beväpnade med
bössor och gamla muskötter och uppställde dem i ordning
såsom soldater. Med denna tropp gick han öfver en
frusen sjövik, så att danskarna, ehuru blott på afstånd,
sågo tåget. Efter en omväg genom skogen gick han
återigen med samma tropp öfver samma sjövik och
upprepade detta flere gånger. Danskarna anade ej, att det
var en och samma hop, utan trodde en stor svensk styrka
vara i antågande. De drogo sig hastigt tillbaka.
Landet var frälsadt från den hotande plundringen och
Anders Jakobsson fick sitt hemman skattefritt under egen
lifstid och förmedladt till hälften under hans
efterkommande. Sjelf förblef Anders Jakobsson i hög nåd hos
Karl den elfte, så länge han lefde.
Ett annat dylikt bondeputs berättas från Noresund
i Jösse härad af Wermland. För att bortskrämma den
infallna fienden, samlade bönderna allehanda
klädespersedlar, rockar, byxor, skjortor, sämre och bättre och
upphängde dem öfver alla gärdesgårdar kring en något
aflägsen by. Putset lyckades. Danskarna sågo på afstånd
de många plaggen och fruktade en svensk krigsstyrka,
svarande mot klädernas mängd. Skrämda, tågade de
hem igen, och landet var frälsadt.
OM GÖRAN KRABBE.
Under den nyss omtalade fejden mellan Sverge och
Dannemark, befann sig hela skånska befolkningen i ett
serdeles svårt läge. Skiftevis och gång på gång
öfversvämmades landet, än af svenska, än af danska troppar.
Hvardera gjorde anspråk icke blott på gerder, utan äfven
på lydnad, trohet och tillgifvenhet. För svenskarna
talade svurna eder och gällande lag; för danskarna vana,
grannskap, slägtskap, och de många band, som blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
