Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovilja mot högadeln förklaras på vnånga sått; dels såsom
arf från morfadern, gamla Johan Skytte; dels såsom
hämnd öfver morbroderns, Bengt Skyttes, uteslutande ur
rådet; dels såsom harm öfver systern Ingeborg
Gyllen-stiernas nedsättande under en hoffröken, som var yngre
till år och tjenst, men född grefvinna i). Byktet talade
ock om ännu ett fjerde skäl; nemligen att han 167i
friat till fröken Elisabet Eriksdotter Oxenstierna,
sondotter af gamle rikskansleren 2); men fått afslag, och
att samma iröken i dess ställe gifte sig med den unga
älskvärda Gustaf Adolf De la Gardie, son till
Gyllen-stiernas motståndare, nuvarande rikskansleren Magnus
Gabriel. Några påstå, att denna korg har bidragit såväl
till Gyllenstiernas hat och förakt mot qvinnor, såsom
ock till hans bitterhet mot de högadlign slägterna.
Man bör dock ingalunda antaga, att denna sednare
känsla var endast en följd af personliga förhållanden.
En man med Johan Gyllenstiernas skarpa blick kunde
ej utan harm se grefvarnas obilliga fördelar ocb anspråk.
Dessa, jemnte den öfriga högadelns alltför stora roagt,
kunde ej gerna stå tillsammans hvarken med republiken
eller det konungsliga enväldet, hvilketdera
regeringssättet Gyllenstierna ock må hafva gillat.
Uppgifterna i detta sednare fall motsäga hvarandra»
och det icke utan skäl. Man finner neml. hos Johan
Gyllenstierna många spår af båda dessa olika åsigter;
alldeles så som hos morfadern, Johan Skytte. Hos
Gyl-lenstierna kan dock motsägelsen lättare förklaras. Han
arbetade än för republiken, än för konungaväldet; men
hvad han älskade mer än båda, var sin egen magt. Få
personer hafva ägt större förmåga att herrska, och än
färre hafva känt en mera glödande åtrå efter
herrskare-magten. Johan Gyllenstierna ville otvifvelaktigt, att Sverge
skalle blifva lyckligt; men han ville, att det skulle ske
1) Del XIII s. 129.
2) Engeslr. Ekeblads bref. Nils Gyldenstolpe till Ekeblad
Stockholm d. 25 Oct. 1671.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
