Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skottet. Det skall icke införa några nyheter. Och
hvad menar väl herr Maurits Posset Hvar före vill
han ej sätta samma förtroende tiil det nu varande
ut-skottet, som till förra riksdagens? Posse svarade: jag
har visserligen icke yttrat något misstroende till
utskottets herrar ledamöter; men mig synes, alt lagens
ordning och ståndets rättigheter böra iakttagas. En
hop andra medlemmar föreslogo, att man borde se efter,
huru saken fordom blifvit behandlad. Nej^ svarade Wrede,
vi hafva icke tid till sådana undersökningar; och
dessutom ämnar man icke införa några nyheter. Med
dessa ord afbröt han öfverläggningen och gick med
hem-lig» utskottet upp till slottet. Det var ett förnyadt
begagnande af den utväg, som Fleming år 1680 använde,
då han på samma sätt gjorde slut på samma tvist. Men
när landtmarskalken Wrede nu 1682 kom tillbaka till
rid dårhuset, vågade Maurits Posse åter upptaga ämnet
och begära om igen, att inrikes ärenderna måtte som
fordom komma till ständerna och icke stapna inom
hemliga utskottet. Wrede svarade halft undvikande, hälft
afvisande. Karl Gustaf Eriksson Oxenstierna, sonson af
gamla Axel och vid denna riksdag adelns förnämsta
talare, ansåg nödvändigt, att noga bestämma, hvad som
hörde Ull hemliga utskottet, och hvad som hörde till
ständerna. Wrede med sina anhängare sökte afböja
detta förslag; men då uppstod Gyllenanckar och
anmälde, att riddarhusets tredje klass delade gref
Oxenstiernas åsigt. En sidan öfverensstämmelse mellan de
annars mot hvarandra fiendtliga första och tredje
klasserna kunde blifva för envåldspartiet vådlig nog.
Der-före uppstod Erik Lovisin, ocb sade sig på en del af
tredje klassens vägnar jäfva Gyllenanckar, såsom den
der vore sjelf okänd och hans ord ohörda 1).
Gyllen-anckar tyckes dock hafva åtnjutit sin samtids förtroende;
då man deremot om Lovisin finner många ganska
ofördelaktiga omdömen. Likväl segrade hans mening, och
1) Riddarhusark. Riksdagsacta, d. 9 Oct. 1682.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
