Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGONDE KAPITLET.
ENVÅLDSÅTGERDER VID RIKSDAGEN 1682.
Den envåldsmagt, riksdagen 1680 grundlägg!, biel
ytterligare och nära nog till fulländning utbildad på
riksdagen 1682. Ständerna samlades, 300 adelsmän,
62 prester, 7i horgare och 14i bönder. Betydelsefull
var redan den för riksdagspredikan valda texten (Jos. i:
17) neml.: såsom vi hafva varit Mose lydige, så vilje
vi ock vara dig lydige: allenast vare Herren din Gud
med dig, såsom han med Mose var; till hvilka ord
enligt somliga uppgifter också lades den följande eller
18:de versen, så lydande: hvilken^ som din mun
emot-slår, och icke lyder den i allt, det du bjuder oss, han
skall dö; allenast var du tröst och vid godt mod!
Inför konungen och ständerna blef denna
riksdagspredikan hållen af öfverhofpredikanten Wiraenius, enväldets
trognaste apostel. Vid riksdagens öppnande samma dag
såg man bakom konungens stol på ena sidan Axel
Wachlmeister, den förtrognaste sängkammar-gunstlingen,
och på andra sidan gardes-öfverslen Hastfer, hvilken nu
liksom 1680 hade en betydelsefull hedersvakt utanför
del möjligtvis motsträfvi^a riddarhuset. För öfrigt gick
man till väga på ungefär samma sätt, som 1680. I alla
stånd insattes skrifvare ur konungens kansli och af
honom beroende. Likaledes valde han också nu det
hemliga utskottets medlemmar och drog till dess behandling
flera vigliga äfven inrikes ärendcr. Till envåldsplanernas
ytterligare genomd rifvande och fulländning begagnades
likasom 1680 sländernas oenighet, hvilken nu
upparbetades till en lyckligtvis både förut och efteråt okänd höjd.
Det var ett krig af alla och mol alla, ett krig till hvars
vedervärdiga uppträden vi tyvärr olta nödgas återkomma.
Mot adeln var förbittringen i vissa Ml uppdrifven ända
till öfverretning. Bland ofrälsemännen hördes
stänk-röster, som yrkade, att adeln icke borde hafva någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
