- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
230

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

års riksdag. Kronans bestämda inkomster hade nu
blif-vit så ökade, och dess skulder så afbetalda, all
konungen ej längre beböfde nfgra utomordentliga gerder eller
bevillningar; utan afsade sig alla de större eller mindre
dylika, som han hittills och från 1675 uppburit.
Förvaltningen och lagsliftningsmagten voro redan förut laggda
i hans hand. Af ständernas sjelfbeskattningsrätt hade
ban också numera blifvit nästan oberoende. Det var
alltså svårt att säga, h vart ill ständer och riksdagar
hädanefter ’ beböfde«. Många trodde ock, all 1695 års
riksmöte skulle blifva det sista i Sverge. Karls
oupphörligt växande magilystnad lockade honom dock
slutligen att göra elt formligt och genomgripande försök
äf-ven mot sjelfva grandsatsen af ständernas
sjel(beskattningsrätt* Vi ha. redan omtalat den ovilja, han och flere
hans företrädare hyste mot gamla konungabalken och
mot de magtinskräokningar, som den innehöll; likaså,
huru gunstlingen Lindskiöld gång efter annan talat om nöd*
vändigheten af en ny och ändrad konungabalk, o. s. v.
Karl lät verkligen lagkommissjonen utarbeta en sådan i
öfverensstämmelse med det nya enväldets önskningar och
åsigter* Der tillerkändes honom alla de magtvinningar,
som blifvit beviljade vid riksdagarne 1680, 1682 och
1693. Utom och utöfver dessa sländernas medgifvanden
föreslog den lillämnade konungabalken, att konungen
skulle också äga rättighet, alt vid hvarjehanda
påfordrande fall pålägga sina undertålare nödiga pålagor.
Det var det tillämnade dödshugget åt
sjelfbeskattnings-rälten. Ofver denna föreslagna konungabalk infordrades
flere öfverrälters och ämbetsmyndighoters utlåtande.
Deras endfe, oss bekanta, anmärkningar dervid tala för
konunga magt ens ytterligare vidgande. — Men hela denna
sak kom ej i riklig fart förr än 1696 och i början på
1697. Dess utförande afbröts genom konungens i
detsamma timade frånfälle. Om Karl lefvat ett eller annat
år längre, hade troligen någon ny riksdag med silt
hemliga utskott antagit den nya konungabalken och
derige-nom formligen bortgifvit också sjeifbeskattningsrfttten*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free