Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sitt testamente begärde Karl den nionde slutligen,
att de, som af honom bekommit gods och gårdar, måtte
blifva dervid ulan hinder och förfång bibehållna. Denna
yttrade önskan gjorde det för efterträdaren, sonen, mycket
svårt att begagna sin lagliga magt till de bortgifna
godsens återkallande.
I allmänhet hafva Wasa-konungarne mycket mer
misshushållat med kronogodsen än de förra regenterna
gjorde. Orsaken torde vara tvåfaldig. Först den utom-
ordentligt stora tillökning, som bemälde hemman genom
andliga reduktionen erhöllo, har utan tvifvel lockat till
slöseri. Kronans införda ärftlighet torde ock hafva dertill
bidragit. Valkonungarna förutsågo, att efterträdaren, ofta
af helt annan slägt, skulle utan många omständigheter
begagna sin rätt att återtaga de afvttrade godsen. Detta
minskade lusten både att begära och gifva. Arfkonun-
garna deremot ansågo sig hafva en slags arfsrätt också till
kronogodsen och derföre en så mvcket mer obunden ma°t
O %» O
till deras godtyckliga användning. För en son, som ärlde
kronan efter sin far, var det ock svårare än för en
valkonung att enligt sin lagliga rättighet återtaga de gods,
som företrädaren, fadern, hort"ifvit; hvadan ock sådana
/ J K. 7 Q
räfster anställdes blott sällan och med föga allvar. — A
andra sidan skulle det tyckas, att sedan Wasa-slägten fått
arfsrätt till kronan, borde den hafva blifvit så mycket mer
angelägen om att skydda också kronogodsen. Men detta
hela konungahusets gemensamma syftemål delades,
försvagades och tillintetgjordes genom de serskilda grenarnes
inbördes strider. Genom denna Wasa-sönernas frikostighet
med kronogods blef emellertid redan från Johan den tredjes
tid och sedermera allt framgent mer och mer grunden laggd
till det statsverkets betryck, som bidrog att framkalla de
ovissa och extraordinarie skatterna; och slutligen och
genom Kristinas öfvermålt af slöseri de stora derpå följande
reduktionerna. Om kronan med omsorg både förvarat och
Jörvaltat den mängd af gods, som vid reformationen
erhölls; då hade troligtvis staten icke behöft de många nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
