Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna söker i allmänhet alt mildra adelns förlust genom
lindrigare tydningar, genom uppskof, genom hänvisningar
till konungens välbehag o. s. v. Trenne punkter böra i
sådant hänseende framför andra påpekas. Först att i
stället för sjelfva fjerdepartsgodsen, konungen för åren
1655, 56 och 57 nöjde sig med att af dem, som så ville,
mottaga deras räntor i penningar. Detta var dock enligt
med riksdagsbeslutet 1). För det andra stadgades, att
fjerdepartsräfsten icke skulle sträcka sig till andra gods
än dem, som voro bortgifna före den 25 Juli 1655; men
icke till sednare afyttringar 2). Denna af konungen och
till fördel för hans egna gåfvor gjorda inskränkning fanns
icke uttalad i riksdagsbeslutet. För det tredje gaf
konungen åt ridderskapet och adeln en tämmeligen afgörande
försäkran, att ståndet skulle efter fjerdepartsräfstens
beviljande vara tryggad vid sina öfriga välfångna egendomar,
friheter och privilegier 3). Detta var helt och hållet
stridande mot hvad ofrälsestånden vid 165 5 års riksdag hade
begärt.
Verkställigheten af denna reduktion mötte genast
åtskilliga hinder. Alånga bland dem, som skulle afstå sina
gods, sökte genom allehanda svepskäl och invändningar
komma ifrån saken; antingen helt och hållet eller med
så ringa förlust som möjligt. Detta kan redan i förväg
anas och yttermera genom bevis ådagaläggas. Äfven
konungen å sin sida bidrog att förlama reduktionens fart s
I brådskan af sin resa till polska kriget utfärdade han
för reduktionens ämbetsmän ett förhållningsbref, som var
helt kort och ofullständigt och i sig sjelft blott ett utkast.
>1) Denna tillåtelse förlängdes sedermera i många år. Häraf
uppkommo de så kallade ijerdepartsrantorna, som ofta i
äldre handlingar och räkenskaper omtalas.
2) Stadgan d. 25 Juni 1655, § 27.
3) Stadgan d. 25 Juni \ 655, §$ 24, 28; hvaremot § 26 söker
åt kronan förbehålla rättigbéx till ytterligare undersökningar,
om framdeles kan befinnas, att kronan lidit något verkligt
förfång, som i 4655 års redukt.-beslut och stadga icke ir
ihågkommet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
