- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
91

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ståndet samlades, men innan öfverläggningarna
be-gynte, blefvo några adlade officerare inskrifna på
riddare-huset. Det skedde enligt konungens befallning; måhända,
för att dels öka hans partikämpar i dagens strid, dels
genom denna föregående högtidlighet upptaga tiden och
minska utrymmet för de tvister, som sedermera väntades. När
detta tidsfördrif var förbi, frågade Klas Fleming efter adelns
försvarsskrift; och Ulf Bonde upplyste, att densamma ännu
icke vore alldeles färdig. Då höjde Hans Wacblmeister
sin stämma och frågade: hvad vill man då egentligen vinna
genom denna försvai’sskrifl ? Månne densamma främjar
konungens eller fäderneslandets bästa? Landtmarskalken
svarade: ridderskapet och adeln vill ju medelst densamma
försvara sina rättigheter? — Wachtmeister invände: vi
ha inga rättigheter, utan bero helt och hållet af konungens
nåd. Per Sparre genmälte: visserligen kan det sägas, att
alla våra rättigheter bero af konungens nåd; mén, en gång
undfångna. böra de väl också försvaras. — Wachtmeister
invände: jag frågar dock omigen, huruvida fäderneslandets
nöd afhjelpes genom denna adelns enskilda försvarsskrift?
Sparre svarade: vi måste väl skydda oss mot eft sådant
ofog, som att de andra stånden blanda sig i våra
enskilda angelägenheter. — Kristofer Gyllenstierna svarade:
de göra det endast så till vida, som våra så kallade
enskilda angelägenheter röra det allmänna bästa. 1 stället
för att pruta emot, tyckes mig, att ridderskapet och adeln
bör skyndsamt förena sig med de andra stånden och
der-igenom vinna hedern af en frivillig uppoffring för
fäderneslandet. Sparre talade åter om adelns hopp att få
behålla sina fii- och rättigheter. — Wachtmeister svarade:
kongl. majestät hjelpes ej derigenom, att vi inskicka
försvarsskrifter; ej heller fäderneslandet derigenom, att vi
träta med ofrälsestånden. Bäst är att, såsom herr
Gyllenstierna säger, ju förr desto häldre, frivilligt antaga det,
som de andra stånden i alla fall lära tvinga oss till.
Konungen måste hafva igen grefve- och friherreskaperna,
alla godsen i de eröfrade landskaperna, samt Norrköpings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free