Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omröstningar fattat vårt beslut i detta ämne, och vi
för-blifva dé’rvid. Wrede svarade: men jag säger eder om
igen, att det är kongl. majestäts vilja, att matrikeln skall
genomgås, på det man må kunna se, hvilka de äro, som
önska att mot hajis majestät åberopa riksdags-besluten.
Tvisten blef lång och häftig. För reduktions-partiet
talade Lindskiöld, Fägerstierna, Gyllenborg m. fl., under sina
anhängares högljudda bifallsrop. Det andra partiet,
angripet på en gång af konungen, af ofrälsestånden och af
medbröder på riddarhuset, vågade slutligen icke spänna
bågen högre; och Oxenstierna utbrast: de förra dagarnas
protokoll visa, huru vi hafva röstat och talat. Det be~
höfs således icke att ytterligare gå igenom matrikeln, för
att erhålla kunskap derom. Men emedan konungen
nödvändigt vill hafva utstruket vårt förbehåll om
riksdagsbesluten 1653 och 4680, så må det då ske. Vi
underkasta oss hans majestäts vilja och hoppas på hans
näd 1). Sådant blef ock adelns beslut. I alldeles
obetingade ordalag erkände ståndet konungens oinskränkta magt
att, när och hur han ville, återtaga kronogods. Någon
de förra riksdags-beslutens inskränkning deri nämndes ej
mer.
Betraktom nu ofrälseståndens uppförande! Konungens
fråga rörde också en annan sida; nämligen hans magt att
gifva förläningar och gods. Denna hade adeln utan
motstånd bifallit; ty ståndet hoppades att vid skiftandet af
nåde-gåfvorna sjelft bekomma drygaste delen. Ofrälsemännen ville
deremot ogerna gå in på denna punkt, häldst den var
alldeles stridande både mot konunga-balken och rikets bästa.
Under anförande af erkebiskopen och af Thegner vidhöllo
de sin åsigt, att konungen icke borde få till evärdeligt arf
och eget bortgifva några kronogods. Derföre, när Karls
fråga skulle besvaras, framlemnades en serskild skrift af
adeln och en serskild af ofrälsestånden. Då lät Karl sjelf
uppsätta förslag till deras gemensamma svar i ämnet.
1) Riddarhus-prot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
