Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På eftermiddagen frädde ståndet återigen tillhopa
Lindskiöld anmälde sig vara sjuk och skickade Axel
Stål-arm att föra ordet och landtmarskalks-stafven.
Motstånds-männernas betänkande hade emellertid och under middags-r
stunden blifvit öfverlemnadt, icke såsom de begärt, — till
hemliga utskottet, — utan tiil konungen sjelf l). Denne
lät nu genom Stålarm helsa tillbaka, att han icke trodde,
det hela adeln gillat ifrågavarande betänkande. Han
fordrade derföre. att de, som antogo, skulle också
underskrif-va detsamma. Det var hans ofta upprepade försök, om
ej klenmodigare sinnen skulle draga sig undan, då det
gällde att öppet och personligt framträda mot regeringens
vilja. Men när Stålarm nämnde denna konungens önskan,
ropades från alla sidor, att hela ståndet, och att hvarje
dess medlem gillade skriften. Gång på gäng upprepade
Stålarm, att det var konungens befallning, det hvar och
en, som antog, skulle ock underskrifva betänkandet; och
Fegerstierna tilläde hotande: de, som skrifva under, skola
nog få svar. En annan gång gjorde Stålarm det andra
vanliga och likartade förslaget: alt nämligen
motstånds-männerna skulle gå öfver till ena sidan af riddarhuset,
så att man finge se, hvilka de voro. Ingendera
befallningen åtlyddes, utan tvisten fortgick, och dagen slutades utan
att någonting blef afgjordt.
Den 3 November eller dagen derpå förekom målet
omigen. Slålarm, hvilken också nu tjenstgjorde såsom
landtmarskalk, ville på grund af beslutet den 14 Okt,
taga för afgjordt, att Gustaf Adolf icke sålt de ovissa
räntorna. Då uppreste sig en hel mängd kronogods-köpare
och intygade, att, fastän de blott betalt efter
tie-procents-taxan, hade man dock alltid lemnat dem äfven de ovissa
räntorna. Derpå svarades, att emot konglig majestäts
högre rätt kunde en sådan häfd icke gälla, i synnerhet då
den icke stöddes af någon förordning eller något kungligt
bref. Adeln anmärkte då, att i eit kungligt köpebref af
1) Skriften finnes i riddarhus-arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
